Toppen söndag

Idag är en toppen söndag. 
Vaknade av att det dags att dra klockan tillbaka. Det har börjat att snöa ute. 
Jag ska hem och hälsa på Anna och mina favoritungar. Det som är bästa är att jag ska i eftermiddag ska åka tåg med pappa in till Hässleholm. Vi ska hem till Elin på middag. Det är nog därför jag är så glad. Får åka tåg med kära pappa.

Påskafton 2018

Så nu har jag kommit hem från påskfirande.
Nu har jag klarat av den. Vi hade det skoj och skattade jätte mycket.
När jag nu tänker på det hela så kan jag Nu klara av livet.
När jag hade besök av en kär vän som berättade allt om mamma så kände det som att nu ska jag visa henne och alla andra som inte tror på mig att jag kommer att klara mig vidare detta.
Glad Påsk



Bra ord i livet

Idag har jag pratat med min faster Inger. Har inte sett eller pratat med henne på många år. Hon sa två bra ord.
Det finns 1 bra väg och 1 dålig väg i livet.

Så jag funderade på hur hon menade med det.... sen så kom jag på det.
Med mitt liv så har jag tagit den bra vägen.
För imorgon den 12 Mars är det 1 år sedan jag lämnade min ex-man. Jag gjorde ett bra val, för jag har aldrig mått så bra som jag gör nu.
Jag har min familj och mina vänner som har ställt upp för mig när det var tufft.
Så nu ska jag bara titta framåt och inte bakåt.


Nyårsafton 2017

Tänk var åren går fort.
Det har hänt mycket detta år för mig.
I slutet av Mars månad så tog jag det stora valet att lämna min ex-man.
Påskhelgen var jättejobbig, för jag var jätte, nere, ledsen. Men samtidigt så hade jag så många personer att prata med.
I Maj månad gick skildmässopapper igenom.
Jag försökte att vara stark igenom allt.
Om man går igenom allt så har jag så många vänner som finns där för mig.
 
Har varit barnvakt till min brorsdotter och vi har haft det roligt. 
Så nu sitter jag i en fin klänning, dricker rosevin, lyssnar på musik, ser på film ända fram till en av det viktigaste är att se Grevinnan och Betjänten. 
 
Jag är verklingen glad över att jag har så många vänner som har ställt upp för mig under den jobbiga tiden. 
Får ju inte glömma bort min familj och mina bästa mostrar som verklingen har funnits där för mig. 
 
Med detta önskar jag alla ett gott nytt år
 
 

Mary

Kapitel 1
Det var en gång en flicka som hette Mary.
Mary var en tjej på 17 år med långt mörkblont hår, hon var 170 cm lång och hade blåa ögon.
Mary bodde i Oklaholma med sina föräldrar. Mary gick på gymnasiet. Mary gillade ganska mycket om att läsa om förtids historia. Hon skulle vilja bli arkeolog.
En dag när Mary satt under ett träd och läste, så kom Marys kompis Lilly. Lilly var lika gammal som Mary, fast Lilly tyckte mest om att lyssna på musik och att måla. Lilly hade brunt hår.
Medan Lilly och Mary satt och pratade så kom det ett gäng tuffa tjejer. Dom hette Laila, Carrie och Jersey. Alla var lika gamla men Laila hade brunt hår, Carrie och Jersey hade blont hår. Jersey hade sin pojkvän med sig som hette Jack. Jack hade svart hår och blåa ögon. Jack var också lika gamla som Mary.
Jersey gick fram till Mary och Lilly och sa:
- Lilly! Kan du ta din kompis och går härifrån?!
Lilly och Mary sa inget, bara gick iväg. När Mary och Lilly kom en bit så sa Mary:
- Vi ses! Jag ska gå till biblioteket och söka om Storbritanniens historia.

Jack tittade efter Mary. Han reste sig och började gå mot biblioteket.
Men då sa Laila:
-Och vart tänker du gå då? frågade Jeresy fräsigt.
-Jag ska säga dig två saker!
1. Jag gör slut med dig.
2. Så går jag till Mary, sa Jack.
-Vänta! Varför gör du slut? Och varför ska du gå till plugghästen Mary?
-Jo du är så elak mot att mest mot Mary. Jag tycker synd om henne, sa Jack.

På biblioteket
När Jack kom fram till Mary sa Mary till Jack:
-Vad gör du här?
-Jo, jag undrar om en sak. Om en vecka så är det skolbal och jag undrar om du vill gå med mig?
-Ja, det vill jag. Men ska du inte med Jersey?
-Nej, det ska jag inte. Jag har gjort slut. Kan jag få hjälpa dig vad du nu ska göra? Sa Jack.
-Ja, det kan du. Jag letar allt om Storbritanniens historia, sa Mary.

Sen så hjälpte dom åt. När dom var klara så följde Jack Mary hem. När dom var framför Marys hus så gick Mary fram till dörren. Men plötsligt så stannade hon.
Jack gick fram till Mary och sa:
-Vad är det Mary?
-Kom så får du själv se, svarade Mary.
Jack kom fram och fick se en skylt med röda stora bokstäver:
MARY!!
JACK KOMMER ALDRIG BLI
DIN POJKVÄN! /// DU VET VEM
Jack sa:
-Vi ska inte bry oss om henne.
Mary frågade Jack:
-Vill du inte komma in en stund?
-Jo, det jag väl göra, sa Jack och följde Mary in.
Väl inne så gick dom in i köket och tog något att dricka. Sen gick dom upp på Marys rum. Mary hade två bokhyllor, en stor säng, ett skrivbord. På skrivbordet hade hon en dator. Jack och Mary satte sig på Marys säng och Jack sa:
-Vad ska vi hitta på?
-Vi kan väl berätta för varandra om våra föräldrar, sa Mary.
Då började Mary att berätta:
-Min mamma heter Sonja, min pappa heter Patrick, men jag har inga syskon. Min mamma jobbar som chef på en restaurang och pappa jobbar som polischef.
Vad heter dina föräldrar?
- Mina föräldrar heter Rose och Mikael. Båda jobbar på ett företag som hjälper folk som ligger dåligt till. Jag har en lillebror som heter Karl, han går i 4:an. Men nu måste jag hem, sa Jack.
Mary följde med Jack ut genom dörren. Sen gick Jack hem.

Kapitel 2
När Jack gick hem så gick Mary in i köket och där stod Marys mamma Sonja och lagade mat.
Sonja frågade:
-Vem var han om jag får fråga?
-Jo, han heter Jack och han frågade om jag ville gå på skolbalen med honom. Och jag sa ja, svarade Mary.
-Okej, kom så går vi och äter, sa Sonja.
Medan dom satt vid bordet och åt frågade Marys pappa Patrick Mary:
-Hur går det i skolan?
-Det går jättebra, sa Mary.
-Så nu vill jag veta mer om Jack, sa Sonja.
Mary svarade:
-Han var innan ihop med en tjej som hette Jersey. Han frågade ju om jag ville gå med honom på skolbalen och jag sa ja. Men jag tror att han gillar mig.
-Vem gör inte det, sa Sonja.

Sen så gick Mary och lämnade mattallriken i köket och gick upp på sitt rum och städade lite. Innan hon började så gick hon först att öppna fönstret. Sen så började hon att städa. Medan hon höll på att städa hörde hon att Sonja svarade i telefonen. Plötsligt så ropade Sonja:
-Mary gumman! Det är telefon till dig.
-Jag tar det på mitt rum, svarade Mary.
Mary tog upp luren och sa:
-Det är Mary!
Rösten i luren kände Mary igen, det var Jack som ringde.
Mary sa:
-Vad är det Jack?
-Kan vi mötas i parken? Jag måste berätta för dig en sak, sa Jack.
-Okej! Jag kommer om 5 min, sa Mary.
Sen så Mary på luren, stängde fönstret och gick ner. När hon kom ner sa Mary till Sonja:
-Mamma! Jag går ut en stund.

I Parken
När Mary kom till parken så gick hon och satte sig på en bänk och väntade på Jack. Efter en stund kom Jack. Jack satte sig bredvid Mary och vad lite nere.
Mary sa:
-Vad är det som har hänt?
- Jo, jag har fått veta att jag är adopterad, sa Jack.
-Oj! Vet du vilka dina biologiska föräldrar heter? Frågade Mary.
-Nej, det vet jag inte, men jag vet var dom bor, sa Jack.
-Var bor dom? Frågade Mary.
-Jo, dom bor utanför stan.
Kan inte du följa med? Frågade Jack.
-Okej, det klart jag kan, sa Mary.
Sen tog dom en taxi och åkte utanför stan.

Kapitel 3
Efter en stund så kom dom till ett stort hu. Huset såg nästan ut som ett slott.
Jack och Mary fram till dörren. Jack knackade på dörren och dörren öppnades av en gammal man.
Jack sa:
-Hej!
Jag heter Jack Jonsson och jag skulle vilja prata med ägaren.
-Kom in, sa mannen.
Jack och Mary gick in och fick följa efter mannen.
Dom in i ett bibliotek. Där satt en man och en kvinna.
Mannen frågade Jack och Mary:
-Vem är ni för några?
-Jo, jag heter Jack Jonsson och här är min flickvän Mary Nilsson.
Jag undrar om det vara så att ni är mina biologiska föräldrar?
-Ja, det är vi. Om ni sitter er ner så ska vi berätta allt, sa mannen.
Jack och Mary satte sig i soffan.
Mannen sa:
-Innan du föddes så ville din mormor att du skulle adopteras, men det ville inte din mamma.
-Varför då? frågade Jack.
-Jo, det var så här att din mormor ville att din mamma skulle gifta sig med en annan än mig. Vi gjorde så att alla blev glada var att vi gifte oss och när du föddes så gav vi bort dig. Men vi är glada för att du har hittat oss, sa mannen.
-Oj, ja jag är glad för att hittat er. Men vad heter ni? Sa Jack.
-Jag heter John Stevensson.
-Jag heter Caroline, sa kvinnan.
-Om ni vill så kan vi visa er runt, sa Caroline.
Efter rundturen sa Caroline:
-Jack! Om du vill så får du gärna bo hos oss.
Och Mary är så välkommen att komma och hälsa på hur mycket du vill.
Jack sa:
-Jag vet inte. Men om jag flyttar hit så vill jag hälsa på min adoptivfamilj också.
John sa:
-Ja det klart du får.
-Tack. Då flyttar jag in till er, sa Jack.
Sen så sa Mary:
-Va roligt för dig Jack. Men jag måste hem för min mamma och pappa är nog oroliga.
Jack nickade och dom sa hejdå till Johan och Caroline och gick till dörren.
John sa:
-Vänta! Jag kan ju köra er hem om ni vill.
-Ja, det går bra, sa Jack och Mary.
Så dom gick ut till bilen och åkte först hem till Mary.
När Mary gick ur ut bilen sa hon till Jack.
-Vi ses väl i morgon.
-Ja, det gör vi, sa Jack.
Sen gick Mary in och John och Jack åkte hem till Jack.

När Mary kom in så fick hon se att hennes föräldrar var arga på henne.
Mary sa:
-Förlåt mig! Jag ska berätta vad som har hänt.
-Ja det bäst det, sa Sonja.
-Jo, det var så här. Jag gick till parken och skulle vänta på Jack. När han kom så berättade han om att han är adopterad. Så han ville åka och träffa sina biologiska föräldrar så frågade han om jag kunde följa med.
Så jag gjorde det och vi åkte iväg och fick se ett stort hus. Där bodde Jacks biologiska föräldrar. Vi gick in och så fick Jack prata med dom och sen så körde John, som är Jacks pappa hem oss.
Men nu är jag ju hemma igen, sa Mary.
-Oj, vilken händelse. Men är glad att alla mår bra. Vill du ha något att äta innan du går och lägger dig? Sa Sonja.
-Nej, det är bra. God natt, sa Mary.
Så Mary gick upp på sitt rum och gjorde sig iordning för natten.

Kapitel 4
På Marys rum
Mary vaknade på morgonen av att telefonen ringde. Det var Jersey som ringde.
-Vad sa jag om Jack? Han är min, så låt han va, sa Jersey och la på luren.
När Jersey la på luren så ringde Mary snabbt till Jack innan Jersey gjorde det.
Mary sa när Jack svarade:
-Jack!
Jersey har ringt till mig och sa att du var hennes kille och ingen annans.
-Men nu får hon ju ge sig. Jag kom på en sak, så jag är hos dig om ca 5, sa Jack.
Sen när dom la på luren så klädde Mary på sig. Tog sin väska och gick ner till köket. Där tog hon en baguett som Soja hade gjort. Sen gick hon ut och åt sin baguett och väntade på Jack.
Exakt efter 5 min kom en limousin. Bakdörren öppnades och Mary visste vem som satt i bilen. Mary gick in i baksätet och fick se Jack.
Mary sa:
-Nå, vad har du fått för ide?
-Jo, när vi kommer till skolan så kommer alla undra vem som är i bilen, speciellt Jersey. Då går du ut ur bilen. Så står du och väntar på mig vid trädet. Sen kommer jag ut och går till dig och kysser dig. Där efter så går vi in, sa Jack.
-Okej, sa Mary.

I Skolan
När Jack och Mary kom till skolan så hände det exakt som Jack sa.
Mary gick till trädet som Jack sa. Medan hon väntade så såg hon att Laila var på väg till henne, men Jack hann före Jersey. Jack kysste Mary och sen gick dom in.
Jack och Mary satt bredvid varandra på lektionen. Men väl på lektionen så sa Jersey till läraren:
-Mr Larson!
Jag tycker inte att Mary och Jack ska få sitta bredvid varandra.
-Varför inte det Jersey? Sa Mr Larson.
-Det kan jag säga, sa Lilly.
-Ja tack! Sa Mr Larson.
-Jo, det är så här. Jack och Mary är ihop och det tycker inte Laila om. Hon är svartsjuk på dom, sa Lilly.
-Tack Lilly.
Men då ska Jersey får i läxa att skriva vad är svartsjuka är för något, sa Mr Larson.
Sen fortsatte lektionen. Efter lektionen så på rasten satt Jack, Mary och Lilly och pratade.
Lilly sa:
-Ni har väl inte glömt att vi ska ha skolbal på fredag.
-Nej då, sa Mary och Jack.
Sen fortsatte skoldagen.

Kapitel 5
Efter skolan så gick Jack och Mary hem. När dom var utanför Marys hem så gick Mary in och Jack gick hem till sig. När Mary kom in så hittade hon Sonja i arbetsrummet och jobbade med lite papper.
Mary sa till Sonja:
-Mamma! Vi ska ha skolbal på fredag men det kommer att bli att jag får vara hemma.
-Men det klart du ska gå på skolbalen, sa Sonja.
-Men jag har ju ingen fin klänning, sa Mary.
-Följ med mig så går vi upp på vinden så ska jag visa dig en sak, sa Sonja.
Dom gick upp på vinden så gick dom fram till en kista.
I den låg det en fin fluffig vit klänning.
Sonja sa:
- Vi tar ner den till ditt rum så ska vi se om den passar dig.
Mary nickade och så gick dom ner till Marys rum.
Väl där så provade Mary klänningen.
Sonja sa:
-Va fin du blev. Den passade perfekt på dig.
Mary tittade i spegeln och då hörde dom Patrick ropade:
-Sonja! Kan du komma lite?
-Ja, jag kommer, sa Sonja.
Sonja gick ner till Patrick.
Sonja sa:
-Vad är det som har hänt älskling?
-Jo, det är så här. Jag har fått sparken, men jag har hittat ett nytt jobb. Men detta finns inte här i stan utan i New York. Jag tror nog att vi får flytta på måndag i nästa vecka, sa Patrick.
Sonja sa:
-Men vad ska Mary säga?
Hon kommer inte vilja flytta från Jack.
Patrick sa:
-Va lugn nu.
-Okej.
Mary! Kan du komma ner när du har tagit av dig klänningen? Sa Soja.
Mary tog av klänningen, tog på sig egna kläder och skor. Sen gick hon ner och fick se sina föräldrar i soffan och var ledsna.
Mary sa:
-Vad är det som har hänt?
-Jo, det är så här. Jag har fått sparken men har hittat ett nytt jobb. Men den finns i New York och vi får nog flytta på måndag, sa Patrick.
-Va vad säger ni!!
Ni vet att jag inte kommer att flytta från Jack, sa Mary.
Sen sprang Mary ut till sin cykel och cyklade hem till Jack.
Sonja ropade efter Mary men Mary var redan långt borta.

Hemma hos Jack
Jack var uppe på sitt rum och lyssnade på musik när han plötsligt hörde att det ringde på dörren.
Jack sprang ner för trappan och öppnade dörren. Jack blev så paff att se Mary utanför dörren och var ledsen.
-Vad är det som har hänt Mary?!
Kom så går vi upp på mitt rum, sa Jack och tog Mary upp på rummet.
När dom kom upp på rummet så satte dom på Jacks säng.
Mary sa sorligt:
-Jo, jag och mamma skulle prova en klänning till på fredag. Men då skulle jag ta av den och komma ner och då sa pappa att vi skulle flytta till New York på måndag. Men jag vill ju inte lämna dig.
Mary reste sig för hon var så ledsen att hon inte kunde sitta ner.

Då reste Jack och gick fram till Mary och kramade och kysste henne.
Jack sa sen:
-Jag vet vad vi ska göra.
-Vad då? frågade Mary.
-Jo, jag tror att du kan få bo här med mig och mina föräldrar. Om du cyklar hem och frågar dina föräldrar så ska jag fråga mina. Okej?! Sa Jack.
-Ja, jag ringer dig om jag får. Men om jag får för min men inte för dina föräldrar, sa Mary.
-Ingen fara, för dom gillar dig redan, sa Jack.
Sen följde Jack Mary till Marys cykel.
När Mary kom hem så gick hon in och frågade Sonja och Patrick:
-Mamma och pappa!
Kan jag få bo hos Jack om ni ska flytta till New York?
Jack skulle ringa till sina föräldrar och fråga om jag kan bo hos dom.
Snälla. Jag kan ringa er varje dag och varje helg kan jag komma och hälsa på er.
Sonja sa:
-Ja, för mig och pappa får du, i så fall vill vi köra dig till Jack.
-Ja, det får du gärna, sa Mary.

Då sprang Mary upp sitt rum och skulle packa men när hon kom upp på sitt rum så fick hon se att all hennes saker redan var nerpackat.
Mary gick ner igen och sa:
-Har ni packat mina saker?
-Ja, vi var likadant när vi var ung som du. Så när du cyklade hem till Jack så gick vi upp och packade ner dina saker.
Så du behöver bara packa ner dina kläder, sa Patrick.
Sen så gick Mary upp och packade ner sina kläder.
Medan hon höll på att packa så ringde det i luren.
Mary sa:
-Kan någon svara?
Jag har inte tid.
Sonja svarade i telefonen:
-Nilsson!
-Hej! Det är Jack! Jag söker Mary, sa Jack.
-Jo, hon håller på att packa. Kan jag hälsa något? Sa Sonja.
-Ja, kan du säga till henne att fick bo hos oss. Och påminna henne om att inte glömma bort balklänningen, sa Jack.
-Okej, sa Sonja och la på luren.

Sonja sa:
-Mary!
Det var Jack i telefonen. Jag skulle hälsa att du fick bo hos dom och du skulle inte glömma bort balklänningen.
-JAAAAA! Sa Mary.
Mary fortsatte att packa ner resten av kläderna och balklänningen.
När hon var färdig så tog hon kartongen ner. Patrick och Sonja hjälpte att bar ner det sista. Och sen la dom allt i bilen. När dom var färdiga så åkte dom hem till Jack.



Kapitel 6
När Mary, Sonja och Patrick kom hem till Jack så hjälpte Patrick och Sonja Mary med kartongerna ut ur bilen. Sen så tog Patrick och Jack in med kartongerna medan Mary och Sonja pratade.
Sonja kramade Mary och sa:
-Jag kommer att skicka dig pengar och du lovar att komma och hälsa på oss på helgerna? Kommer du och säger hejdå när vi åker på måndag?
-Tack mamma! Jag kommer på lördag och berätta om balen och ja jag kommer på måndag och säger hejdå, sa Mary.
Sen när killarna var färdiga så kramade Patrick sin dotter. Sen åkte dom iväg. Mary började att bli ledsen. Jack sa:
-Men nu ska du inte vara ledsen. Kom så går vi och äta lite glass.
Medan dom satt i köket och åt glass så kom Jacks mamma och pappa John och Caroline hem.
Caroline sa:
-Välkommen hem till oss Mary. Hoppas du kommer att trivas hos oss.
Mary sa:
-Tack så mycket. Men nu vill jag packa upp mina saker.

Då gick Mary och Jack upp på Marys nya rum.
Där Jack hade sitt rum så hade han ett badrum och man kunde gå igenom en dörr och där var Marys nya rum.
Jack och Patrick fick upp Marys säng och skrivbord.
Mary och Jack hjälptes åt med att packade upp kläderna, böckerna och allt annat. När Mary och Jack var klara så gick dom ner för det var det dags för middag. Efter maten så var Mary trött och ville gå och lägga sig.
Jack följde med Mary upp.
Jack kramade och kysste Mary och sa god natt.
På natten vaknade Jack av att Mary låg i sin säng och grät.
Jack gick in till Mary och väckte henne och sa:
-Vad är det Mary? Varför gråter du?
-Jo, jag gråter för jag saknar mina föräldrar och jag är rädd för att Jersey ska få reda på att jag bor hos dig.
Jack sa:
-Om du vill så kan vi ju hälsa på dina föräldrar efter skolan och Jersey ska inte ha med det att göra, för du och jag är ju ihop.
-Okej, men snälla Jack kan jag inte får sova inne hos dig i natt? Sa Mary.
-Det klart du kan, sa Jack.
Sen gick dom och la sig.

När dom vaknade på morgonen så gick Mary in till sig och klädde på sig. Sen gick Mary och Jack ner för att äta frukost. Medan dom satt och åt så ringde det på dörren.
Mary sa:
-Tänk om det är Jersey som ringer på dörren?
Jack tittade på Mary.
-Ja, jag vet vad du sa igår, sa Mary och gick och öppnade dörren.
När Mary öppnade dörren så hade hon rätt, för det var Jersey som ringde.
Jersey blev paff när hon fick se Mary.
Jersey sa:
-Vad gör du här??
-Jag bor ihop med Jack. Så kan du lämna oss ifred?! Sa Mary och stängde dörren.
När Mary kom in i köket och fick se Jack så han:
-Nu var du duktig min älskade.
Dom åt upp sin frukost. Sen gick dom upp på sina rum och gjorde sig iordning för skolan.
Sen gick dom ner och så frågade Jack John:
-Pappa!
Kan jag få köra till skolan?
- Ja, det får du men var försiktig och glöm inte att låsa bilen, sa John.
-Ja pappa! Jag lovar. Tack så mycket! Sa Jack.
Sen gick dom ut till bilen och Mary sa:
-Jag visste inte att du kunde köra bil.
Men i så fall så kan du väl visa mig någon dag hur man gör?
-Det klart jag kan, sa Jack.
När dom kom fram och hade pakerat bilen så kom Lilly fram till dom.
Lilly sa:
-Hejsan. Hur är det med er då?
-Jo, med oss är det bara bra.
Jag har flyttat hem till Jack nu. Varför ska jag berätta i kväll på balen.
Jack! Glöm nu inte att låsa bilen som din pappa sa, sa Mary.
-Nej då! Går ni så kommer jag snart. Och Mary om du ser Jersey stå hos mig så ska du veta jag älskar bara dig och ingen annan, sa Jack.

Sen så gick Mary och Lilly. När dom kom till sina skåp och då kom Jersey fram till Mary och Lilly.
Jersey sa:
-Mary!
Vet du att Jack står och pratar med en annan tjej och han sa att gilla den tjejen.
-När ska du låta vara mig och Jack vara ifred.
Vi visste att du skulle säga detta. För han älskar bara mig och ingen annan, sa Mary.
Sen gick Jersey därifrån.
Jack kom fram till Mary och Lilly. Han såg allt som hände. Sen gick alla på lektion. Lilly och Mary hade matte medan Jack hade historia.
Jack sa:
-Jag hatar ju historia.
-Men lyssna bara på vad läraren berättar om så kan jag hjälpa dig med historia när vi kommer hem, sa Mary.
-Tack älskling, sa Jack och kysste Mary innan dom gick på lektion.

Kapitel 7
Efter lektionen så hade dom matrast. Mary, Jack och Lilly satt vid samma bord. Medan dom satt där så frågade Lilly Mary:
-Hur ska du se ut på balen?
-Det får du se då för Jack får inte heller veta hur jag ser ut, sa Mary.
-Va!!! Ska jag inte få se hur du ser ut?! sa Jack.
-Jo, men du får vänta tills i kväll, sa Mary.
Sen så åt dom färdigt och gick därifrån. Sen så gick dom på lektion. När skolan var slut för dagen så gick Jack och Mary till bilen.
Jack sa:
-Jag tycker att du ska få testa att köra bil. Jack visade Mary hur man skulle köra.
Sen körde dom hem till Marys föräldrar.

När dom kom fram så ringde Mary på dörren. Dörren öppnades och där stod Sonja.
Sonja blev glad att se dom och sa:
-Hejsan! Patrick kom och se vem som vill hälsa på oss.
Mary och Jack gick in.
Patrick kom och blev så glad fick se sin dotter.
Mary sa:
-Mamma och pappa! Jag kan köra bil nu. Jack lärde mig när vi körde hit från skolan.
-Oj, va du är duktig, sa Patrick.
Sen sa dom och pratade om skolan.
Sen sa Mary:
-Men nu måste vi hem och göra våra läxor innan skolbalen.
-Okej, men vi hörs väl imorgon? Sa Sonja.
-Det klart vi gör, sa Mary och sen gick dom ut till bilen.
Mary sa:
-Kan jag få köra hem också?
-Ja det klart du får, sa Jack.
När dom kom hem så var kl 16. Dom gick in så gick dom upp på Jacks rum, för Mary skulle hjälpa Jack med historia. När dom var färdiga så gick Mary in till sig och gjorde sina läxor.

En timme sedan
När Mary var klar så gick hon ner och gick till Caroline och frågade:
-Caroline! Om jag går upp och duschar kan du hjälpa mig med klänningen sen?
-Det klart jag kan, sa Caroline.
-Tack så mycket, sa Mary och gick upp.
När hon kom upp så kom Jack ut från sitt rum.
Jack sa:
-Vad ska du göra?
-Jo, jag ska gå och duscha. Ska du följa med? Sa Mary.
-Ja det kan jag väl.
Sen gick dom in i badrummet. Jack satte sig på toalettstolen medan Mary duschade. När Mary var klar så gav Jack Mary en liten ask.
Jack sa:
-Den ska du öppna när du är själv.
-Okej, sa Mary frågade.
Sen gick Jack ut ur badrummet och Mary gick in till sitt rum. Mary öppnade sin dörr och ropade:
-Caroline! Kan du komma och hjälpa mig?
-Ja, jag kommer, ropade Caroline.

Sen när Caroline kom upp på så såg hon att Mary hade en ask i handen.
Mary öppnade asken och sa:
-Å!! Jack friar ju till mig.
Vad ska jag göra nu?
-Va roligt. Om du älskar honom så tar du på dig ringen.
Ni behöver ju inte ha bråttom med bröllop, sa Caroline.
Caroline hjälpte Mary med klänningen och gjorde fint i håret.
När dom var klara så var klockan 18.15, då gick Caroline ner och Mary gick runt på sitt rum hur hon skulle göra.
Mary tog på sig ringen och gick till trappan. Där fick hon se Caroline, John, Jack, Sonja och Patrick titta på Mary.
Mary hade en lång fin lila klänning med uppsatt hår. Mary började att gå sakta ner för trappan. Caroline och Sonja tog foto på Mary.
När Mary kom ner så såg alla att Mary hade en ring på vänstra hand.

Då så kramade Jack Mary och kysste henne.
Sonja sa:
-Vad är det som händer?
-Sak du eller jag berätta för dom? Sa Jack.
-Jag gör det, sa Mary.
-Gör vad? Frågade Patrick.
Mary sa:
-Jo det är så här att Jack har friat till mig och svarade ja.
-Grattis! Ni kommer att bli ett trevligt par, sa Sonja.
Sen gick Mary och Jack ut till limousinen. Dom åkte sen iväg till skolan och väl där så var det massor med ungdomar. Lilly stod och väntade på dom.
När bilen stannade så gick Jack ut och gick runt bilen för att hjälpa Mary ut.
Alla blev så glada när dom fick se Mary och Jack. Sen gick alla till gymnastiksalen. När dom kom dit så började dansen. Alla dansade förutom Jersey. Hon stod och väntade på sina vänner. När dom sen kom så dansade dom med.
Sen så skulle man välja ut en balkung och en baldrottning.
Alla dansade och hade roligt. Lilly gick sen upp för hon hade den äran att läsa upp vem som skulle bli kung och drottning.
Lilly sa:
-Jag är glad att för meddela dom lyckliga är.
Årets Balkung och baldrottning är Jack Stevensson och Mary Nilsson.
Alla klappade i händerna medan Jack och Mary gick upp på scenen. Väl uppe på scenen så fick dom varsin krona på huvudet.
Jack tog mikrofonen och sa:
-Tack så mycket! Jag vill bara säga att jag och Mary ska gifta oss, och när vi har bestämt oss vilken dag så är ni alla bjudna.
Alla sa:
-Grattis Mary och Jack!
Dom lever HURRA HURRA HURRA

Sen gick Mary och Jack ner från scenen. Lilly kom fram till dom och sa:
-Grattis på er.
Så snälla Mary. Berätta nu hela historien.
-Okej, kom så går vi och sätter oss, sa Mary.
Jack sa:
-Gå ni tjejer och snackar lite så går jag till mina killkompisar så länge.
-Okej, sa Mary.
Mary och Lilly gick och satte sig.
Mary berättade hela historien om Jack, sina föräldrars flyttning och förlovning.
Mary sa sen:
-Lilly? Jag har en fråga.
-Okej, sa Lilly.
-Jo, skulle du vilja vara hedersbrudtärna på vårt bröllop? Frågade Mary.
-Ja, det vill jag jätte gärna göra, sa Lilly.
Sen när festen var slut så gick Mary och Jack till bilen och åkte hem. När dom kom hem så gick dom upp och la sig.

Kapitel 8
På morgonen så vaknade Jack och han gick först och kollade om Mary sov som hon gjorde. Sen gick Jack ner till köket och ordnade frukost till Mary.
Jack gick ut till trädgården för att ta en lite ros till Mary. Sen gick Jack in och tog rosen och brickan med frukost upp till Mary.
När Jack kom in på Marys rum så la han först brickan på skrivbordet och sen så kysste Jack Mary på munnen.
Mary vaknade och sa:
-God morgon älskling!
-God morgon älskling, sa Jack och kom med brickan med frukosten.
Dom satt i sängen och åt frukosten. Under frukosten så sa Mary:
-I morgon fyller jag 18 år, så vi kan ju bestämma vilken dag vi vill gifta oss.
-Ja, men jag kan ju ringa till pastorn och bestämma ett möte med honom.
Sen så ska vi åka till dina föräldrar, sa Jack.
När dom var färdiga med frukosten så sa Jack:
-Kan du sätta på dig den klänningen som hänger där?
-Ja det kan jag väl, sa Mary fundersamt.

När Jack gick iväg så gjorde Mary sig i ordning och tog på sig klänningen. Sen så gick Mary ner och där stod Jack och väntade på henne.
Dom gick ut till bilen och åkte hem till Sofies föräldrar. Men när dom kom fram så satt det en lapp på dörren.
Där stod det:
VI ÄR INTE HEMMA!
OM NI VILL TRÄFFA OSS
FINNS VI I KYRKAN
///MAMMA OCH PAPPA
Mary sa:
-Då får vi väl åka till kyrkan då.
Så dom åkte till kyrkan. När dom gick in i vapenhuset så sa Jack:
-Stanna här så ska jag kolla om dom är där inne.
-Okej, sa Mary fundersamt.
Jack försvann och plötsligt så öppnade dörren lite och Patrick kom med en blombukett.
Patrick sa:
-Vad du är fin i den. Kan du hålla den?
-Ja, det kan jag väl, sa Mary.
Sen så plötslig så ropade Patrick:
-NI KAN BÖRJA NU!!!

Sen så öppnades dörrarna och Mary blev lite rädd, men när hon hörde bröllopsmusik så började hon fatta vad som händer.
Patrick och Mary gick sakta fram till altaren. Mary såg alla som var på skolbalen från igår, Jacks föräldrar och Sonja.
Väl framme vid altaren så stod Lilly, prästen, Jack och en kompis till Jack.
Patrick kysste Mary på kinden och gav sen Jack Mary.
När Patrick gick och satte sig så sa prästen:
-Välkommen allihopa!
Tager du denna Jack Jakob Jonas Stevensson till din äkta make?
-Ja, sa Mary.
-Tager du Ann Jill Mary Nilsson till din äkta maka? Frågade prästen.
-Ja, sa Jack.
-Då presenterar jag er man och hustru.
Nu kan ni kyssa bruden, sa prästen.
Då kysste Jack Mary.
Mary sa:
-Vänta! Men jag är ju inte 18 år än.
-Bara lugn. Jag ska prata med prästen och vi kunde gifta oss.
Så nu behöver du inte tänka på det min underbara fru, sa Jack.

När Jack och Mary gick ut ur kyrkan så slutade denna berättelsen med att Jack och Mary gick ut skolan, började att jobba. Sen fick dom tvillingar som fick heta Mattias och Kajsa. Så dom levde lyckliga alla sina dagar.












Sångfågeln

Kapitel 1
Det var en gång en tjej som hette Sofie.
Sofie bodde med sin mamma Malin och sin pappa Peter i en lägenhet i Stockholm.
Sofie gick i 6:an.
En morgon satt familjen i köket så sa Peter:
-Jag har fått ett nytt jobberbjudande.
-Va!! Vart då? Frågade Malin förvånat.
Peter sa:
-Jo, det är i Boston, USA.
Sofie sa:
-Var roligt pappa. När ska du då åka över och kolla upp jobbet?
-Jo, jag ska åka på onsdag, sa Peter.
-Får jag följa med, frågade Sofie.
Malin sa:
-Ja om du får för skolan.
Ja i så fall så åker vi på onsdag, sa Peter.

Kapitel 2
I skolan
När Sofie kom till skolan så letade hon upp sin bästa kompis Maria.
Maria var lika lång som Sofie fast Maria hade kort brunt hår med bruna ögon.
När Sofie hittade Maria så sa Sofie:
-Maria Maria!
Jag och mina föräldrar vi ska flytta till USA.
Maria sa:
-Va roligt.
Men då blev Sofie plötsligt ledsen.
Maria frågade Sofie:
-Men vad är det?
Ska det inte bli kul att flytta till USA?
-Jo det ska det men jag vill ju inte lämna dig.
-Men snälla Sofie!
Jag kan ju komma över på loven, sa Maria.
-Lovar du det? sa Sofie glatt.
Sofie fortsatte:
-Undrar om du kunde följa med till USA?
Vi kunde ju ringa våra föräldrar på rasten, sa Sofie.
-Okej, ja det kan vi göra, sa Maria.

Hemma hos Sofie
Medan tjejerna var på lektion så visste dom inte att Sofies mamma Malin satt i telefon med Marias mamma.
-Hejsan. Skulle Maria kunna följa med oss till USA på onsdag?
-Nja , jag vet inte!
-Men det ända du behöver packa är en väska med kläder och pass till Maria. Allt annat står vi för.
-Men okej. För att göra tjejerna glada, sa Marias mamma.
-Tack, men då ringer jag till rektorn och ta ledigt för Sofie och Maria, sa Malin och la på luren.
Sen ringde Malin rektorn och tog ledigt för tjejerna mellan Tisdag-Fredag. Hon fick grönt från rektorn och så la hon på luren och började packa.

Senare i skolan
Rektorn sa i högtalaren:
Jag vill att Sofie och Maria i klass 6B kommer till rektorn
Sofie och Maria reste sig och gick till rektorn.
När dom kom fram och gick in på rektorns kontor så sa rektorn:
-Så Sofie! Din mamma ringde och sa att hon ville att du och Maria skulle vara lediga mellan Tisdag-Fredag. Så nu ska ni ge denna lapp till er lärare som ska ge er uppgifter.
Sofie sa:
-Oj, tack så mycket.
Sen så gick dom tillbaka till klassrummet. Sofie gav läraren lappen.
På lappen stod det:
Hej
Sofie och Maria kommer inte mer av veckan.
Ge dom läxor////Rektorn
Medan läraren skrev ner uppgifter så sa Sofie till klassen:
-Det är så här att jag och min familj ska flytta till USA. Maria ska bara hänga med och kolla lite.
Sen så fick tjejerna uppgifter och gick och satte sig ner och lektionen började. Dom har sina böcker i skåp. Så efter lektionen så gick tjejerna till sina skåp, så kom Sofies mamma Malin.
Malin sa till tjejerna:
-Så är ni färdiga?
-Ja det är vi, sa Sofie förvånat.
-Kom så går vi till bilen då, sa Malin.
När alla hade satt sig i bilen så sa Malin:
-Så nu ska vi hem till Maria och hämta hennes väska.
-Varför då? sa Maria.
Malin svarade:
-Vi tänkte att du skulle följa med oss till USA.

Kapitel 3
Hemma hos Maria
Maria och hennes mamma stod och kramades.
Maria sa:
- Är du säker på att få följa med?
-Ja det är jag, sa Marias mamma.
-Tack så mycket. Jag lovar att ringa så fort vi kommer fram, sa Maria.
Sen åkte dom hem till Sofie. Sofie och Maria gick till Sofies rum för att packa. Medan dom höll på att packa kom Peter hem.
Malin sa till Peter:
-Hej älskling!
Varför är du ledsen?
-Jo jag måste åka till USA redan idag, sa Peter.
-Va, lugn älskling. Allt är packat så det är bara att åka, sa Malin.
-Det kanske det är därför jag älskar dig, sa Peter och kysste sin fru.
Malin ropade på Sofie:
-Tjejer är ni klara?
Vi måste åka idag.
-Jag blev precis klar, sa Sofie.
Sofie, Maria och Peter gick ut till bilen medan Malin kollade igenom lägenheten.
Sen åkte dom till Arlandas flygplats, parkerade bilen och tog sina väskor och sen hämtade dom sina biljetter.
Alla gick sen och väntade på att få gå ombord på flygplanet. När det var dags att få gå ombord så gjorde dom det. Familjen gick och slappnade av på sina platser, för det var en lång resa.

Framme i USA
När dom äntligen kom fram och hämtade sina väskor och gick till utgången så fick dom se en man som höll upp en skylt som stod:
”Family Olsson from Sweden”
Dom gick fram till mannen och Peter sa:
-Hej, det är vi som är familjen Olsson.
-Välkommen! Jag ska köra er till hotellet och till ditt nya jobb, sa mannen.
Så alla följde efter mannen ut till en limousin. Alla blev jätteglada. Dom åkte till hotellet för att släppa av tjejerna.
På hotellet sa Malin till receptionisten:
-Hej mitt namn är Malin Olsson.
Rummet står nog på min man Peter Olsson.
Receptionisten kollade i datorn och sa:
-Ja, här står det. Det är två rum bredvid varandra.
-Oj, va bra, sa Malin.

När Malin fick rumsnycklarna så åkte dom upp.
Väl på Sofies och Marias rum så ringde Maria hem till sin mamma.
På Malins rum så kollade hon i nyhetstidningen efter lägenheter.
Hon hittade faktiskt 1 lägenhet på Wall Street 125.
Malin ringde till mäklaren och bokade en tid om en stund. När hon la på luren tog hon sin handväska och knackade på hos Sofie och Maria.
Malin sa:
-Så nu ska vi åka och kolla på vårt ev nya hem.
-Ja, vad spännande, sa Sofie.

Kapitel 4
När dom kom ner till receptionen så skrev Malin ett meddelande till Peter. På den stod det så här:
Hej Peter!
Jag och tjejerna är och kollar på en lägenhet.
Adressen är Wall Street 125
Malin sa till receptionisten:
-Den här är till min man Peter Olsson. Ge honom den om vi inte är tillbaka.
-Absolut fixar vi det, sa receptionisten.
Sen gick dom ut och fixade en taxi. Till taxiföraren sa Malin att dom ville till Wall Street 125.
Alla hoppade in och så åkte dom iväg.
När dom kom fram så betalade Malin taxin och så gick hon och hälsade på mäklaren.
Plötsligt kom en limousin och alla visste att det var Peter som kom.
Sofie sa:
-Hej pappa!
Va roligt att du hann.
Då gick alla in. Sofie och Maria gick och kollade sovrummen.
Peter frågade mäklaren:
-Hur mycket kostar detta då?
-500 dollar.
-Oj, det låter lite dyrt.
Det kanske skulle nog vara mer roligare att bo i hus. Eller vad säger du Malin?
-Jo, jag håller med dig, sa Malin.
Peter frågade mäklaren:
-Du har väl inget något hus till salu?
-Faktiskt så har jag ett nybyggt hus. Huset ligger två kvarter härifrån.
-Okej men då åker vi och tittar då, sa Peter.
-Sofie och Maria!
Vi ska kolla på ett hus istället, sa Malin.
Sofie och Maria kom också åkte alla iväg.
Huset låg i ett trevligt område. När alla hoppade ur bilarna sa mäklaren:
-Två kvarter härifrån finns det en bra skola.
-Oj va bra, sa Sofie.
Sen gick alla in i huset. När dom kom in så fick dom se en lagom stor hall. Ett stort kök, en matsal, ett vardagsrum. På övervåningen fanns det 3 sovrum och två badrum.
Peter sa till mäklaren:
-Så hur mycket kostar detta då?
-Ni kan göra två saker.
1. Köpa huset för 500 dollar.
2. Hyra den för 200 dollar.
Malin kom in från baksidan och fick höra vad dom hade för alternativ. Malin och Peter pratade igenom och sen sa Peter till mäklaren:
-Vi köper detta fina hus. Men nästa fråga är hur vi ska få hit våra saker från Sverige.
Mäklaren sa:
-Lätt! Ni bokar ett flygplan som bara tar möbler och så bokar ni en flyttbil. Här har ni ett nummer ni kan ringa och boka.
-Tack så hemskt mycket, sa Malin och Peter.
När mäklaren gick så åkte all iväg för att äta.

När dom satt ner och åt så sa Malin:
-Nå familjen!
Vad tyckte ni om huset?
- Det kommer att bli underbart. Jag har själv hittat vilket rum jag vill ha. Men när ska vi flytta hit? Frågade Sofie.
Peter svarade:
-Tisdag tänkte jag att vi skulle flytta hit. För jag sa till min nya chef att jag ville få ordning på allt.
Sen så dom till hotellet för att ta det lugnt.

Kapitel 5
Sofie, Maria, Malin och Peter höll på att packa för dom skulle åka hem igen. När dom var klara så åkte dom till flygplatsen.
När dom var framme i Sverige så gick dom till bilen och körde först hem Maria. Sen åkte dom hem till sitt. Väl hemma så gick faktiskt alla och la sig.
Tur att det var helg för då kunde Sofie sova länge.

Nästa morgon vaknade hon av att mobilen ringde.
Sofie svarade trött:
-Sofie!
-Va sover du fortfarande Sofie? Det är Maria, sa Maria.
-Å hej. Ja jag la mig direkt när vi kom hem, sa Sofie.
-Vill du att jag kommer och hjälper dig att packa? Frågade Maria.
-Ja, gärna, sa Sofie.
Sen så la dom på luren.

När Maria kom så började dom att packa ner all Sofies saker och skrev på kartongerna. När dom var klara så satte dom på Sofies säng.
Sofie sa:
-Det var snällt av dig att hjälpa mig med allt detta. Jag ska maila adressen till dig så fort jag vet den.
-Tack det var snällt, sa Maria.
Sen när Maria sa adjö till Malin och Peter och gick hem sa Sofie:
-Så nu är jag klarpackat tack hjälp av Maria.
-Va bra, sa Malin.
-Jag ska boka flyttkillar på måndag så vi kan flyga redan på måndag när du har slutat, sa Peter.
-Spännande det låter, sa Sofie.
Sen gjorde inte familjen Olsson så mycket. Söndagen blev mest att säga hejdå till sina vänner.

På Måndagsmorgonen
Sofie vaknade extra tidigt. Hon var så spänd på allt som kommer att hända. Sofie klädde på sig, kollade runt på sitt rum om hon har glömt något. Sen gick hon in i köket för att äta frukost.
Peter sa förvånat:
-God morgon. Vad gör du uppe så tidigt?!
-God morgon pappa.
Jag tänkte så mycket på USA resan och att jag kommer att sakna Maria, sa Sofie.
Sen gick Sofie upp och borstade tänderna och håret.
När Sofie var klar så gick hon sakta till skolan.

Kapitel 6
När Sofie kom fram till skolan så mötte hon av Maria.
Maria sa glatt:
-Så har du nu gått igenom ditt rum så du inte har glömt något?
-Ja, det har jag.
Plus så har jag varit vaken sen 6 i morse, sa Sofie.
Maria skrattade och så gick tjejerna till sina skåp och hämtade sina matteböcker. Sen så gick dom in på lektionen. Under lektionen så gick Sofie fram till läraren och sa:
-Kan jag få gå till mitt skåp och städa den?
-Ja det kan du göra, sa läraren.
Så Sofie gick ut till sitt skåp.
Medan Sofie stod och städade sitt skåp kom tuffaste killen fram till Sofie och sa:
-Är du portat från skolan?
-Nej, småskrattade Sofie.
-Vad gör du här ute och inte är på lektion? Frågade killen.
-Det får du vänta till på matrasten, sa Sofie.
När Sofie var klar så tog hon böckerna in till klassrummet.
Läraren sa:
-Är du klar?
Ja, det är jag, sa Sofie och la böckerna på skrivbordet.
En i klassen räckte upp sin hand.
Läraren sa:
-Ja, Karl?
-Jo, jag undrar varför inte Sofie inte ska lektion.
Sofie svarade:
-Det är så här att jag ska flytta till USA med min familj. Vi åker redan idag efter skolan.
Sen ringde det att det var mat.

Kapitel 7
Sofie och Maria stod i matkön. Dom passade på och kollade var dom skulle sitta. När dom väl tog mot och gick och satt sig så kom den tuffe killen fram till Sofie och sa:
-Så nu kan jag svara på din fråga.
-Okej. Varför städade du ditt skåp?
-Jo, det är så att jag ska flytta till USA.
Vad heter du? Sa Sofie.
-Jag heter Steve.
Du då?
-Jag heter Sofie Olsson.
Sen gick Steve.
Sofie och Maria gick sen ut ur matsalen.

På lektionen
Sofie och Maria satt bredvid varandra. Sofie räckte upp sin hand och läraren sa:
-Vad är det Sofie?
-Kan du kolla om det är några böcker jag kan ta hem? sa Sofie.
-Absolut, sa läraren.
Plötsligt så låt det i högtalaren:
Kan Sofie Olsson i 6B komma upp till rektorn!

Så Sofie gick till rektorn.
Då sa rektorn:
-Kära Sofie. Vi kommer att sakna dig. Jag har pratat med dina föräldrar. Så på torsdag eller fredag kan du gå och hälsa på skolan.
-Oj, tack så mycket, sa Sofie.
-Ingen orsak. Här är en karta på skolan. Och här är numret till dom om du vill börja tidigare, sa rektorn.
Så gick Sofie tillbaka till klassrummet.
När Sofie kom in i klassrummet sa läraren:
-Sofie! Om du vill kan du ta med dig matteboken hem.
-Tack så mycket, sa Sofie.
Sen när lektionen var slut och skolan så tog Sofie sin väska och sin jacka. Sofie fick ha följe med Maria till skolgården. Tjejerna kramades.
Sofie sa:
-Jag ringer dig i helgen.
-Ja gör du det, sa Maria.
Sen så fick Sofie se sin mamma komma med bilen.
Sofie sa till Maria:
-Hejdå! Jag kommer att sakna dig.
Sen så gick Sofie in i bilen.

Kapitel 8
När Sofie satte sig i bilen så körde Malin iväg. När dom kom hem så var möblerna och allt annat i lastbilen. Sofies saker och möbler var redan i lastbilen. Sen så åkte familjen Olsson till flygplatsen. Flyttgubbarna körde till den special flygplanet och lastade av. Medan familjen Olsson gick till sin gate.

I USA
När dom kom fram till USA så stod det en ny flyttbil och väntade. Familjen Olsson tog taxi till sitt nya hus. När dom kom fram så kom samtidigt flyttbilen. Sedan så hjälpte alla åt. Medan dom höll på så fick Sofie se två tjejer och två killar. Hon trodde att hon såg den tuffe killen Steve. Men hon var inte säker. När allt var klar så gick Sofie, Malin och Peter in i sitt nya hem.



Kapitel 9
Det är morgon och Sofie vaknade kl 6.00. Sofie mötte av Malin i hallen. Sofie sa:
-Kan inte du ringa till den nya skolan och höra med dom om jag kunde börja idag?
Malin nickade och dom gick in i köket och fixade frukost. Medan dom satt och åt så ringde Malin till skolan. När hon la på luren sa Sofie:
- Nå! Vad sa dom?
-Du är välkommen kl 8.00. Så det är bara för dig att packa din skolväska, sa Malin.
-Okej, va kul, sa Sofie och åt färdigt och gick upp på sitt rum och gjorde sig i ordning.

I skolan
När Sofie kom fram till skolan så letade hon upp klassrummet där hon skulle vara. När hon väl hittade rätt klassrum och hon knackade på dörren:
Knack knack
Läraren sa:
-Kom in!
Sofie gick in i klassrummet och sa:
-Hej! Mitt namn är Sofie Olsson och kommer ifrån Sverige.
-Ja, välkommen. Du kan sätta dig bredvid, sa läraren.
Sofie nickade och tittade i klassrummet och fick se en tjej räcka upp sin hand.
När Sofie gick och satte sig så skulle dom ha mattelektion.

Senare så ringde det ut. Jenny visade Sofie alla klassrummen och gymnastiksalen. Sen ringde det in. När dom satte sig så räckte Sofie handen.
Läraren sa:
-Ja Sofie? Vad har du på hjärtat?
-Jo, jag undrar om jag kan få ett schema?
-Absolut. Det fixar jag till dig, sa läraren.

Sen när lektionen var slut så skulle dom gå på lunch. Men Sofie stod i korridoren och såg vilse ut.
Jenny sa:
-Va lugnt Sofie. Jag ska visa dig var matsalen är.
Tjejerna gick iväg till matsalen. När dom kom fram så tog dom mat och gick och satte sig.
Jenny sa:
-Hur gammal är du?
-Jag är 16 år, svarade Sofie.
Medan dom satt och åt så fick Sofie se den tuffe killen Steve. Steve fick också syn på Sofie. Steve gick till Sofie.
Sofie sa:
-Vad gör du här?
Jenny frågade:
-Känner ni varandra?
-Ja, det gör vi. Steve var på min gamla skola i Sverige, sa Sofie.
Sen när Jenny och Sofie hade ätit färdigt så gick dom till sina skåp.

Kapitel 10
Sofie och Jenny tog sina kemiböcker och gick till klassrummet. Jenny och Sofie satt bredvid varandra. Då fick Sofie syn på Steve.
Sofie sa till Steve:
-Vad är det med dig? Vart jag än går så kommer du fram. Vad du vill?
-Vad det är med mig?! Jag vill inget, bara ha kemilektion, sa Steve.
Sen gick Steve och satte sig och då kom läraren.
Då började lektionen. Ibland tittade Sofie på Steve. När lektionen var slut gick alla ut. Dagen gick och Sofie visste nu alla klassrummen. Sofie gick till sitt skåp och tog sin väska och jacka. Sen gick Sofie hem.

Hemma hos Sofie
När Sofie kom hem så var Sofies föräldrar inte hemma än. Sofie gick först upp på sitt rum och gjorde sin läxa. När hon var klar med läxan så gick hon ner till köket för att göra en macka. Sofie tittade på klockan och den visade kl 16.00 så då räknade hon att det skulle vara kl 22.00 i Sverige. Sofie testade att ringa till Maria.
Sofie sa när Maria svarade:
-Hej Maria!
Det är Sofie. Väckte jag dig?
-Hej Sofie!
Absolut inte, sa Maria.
-Va bra.
Vet du vem jag såg i skolan idag? Frågade Sofie.
-Nej, vem?
-Jag såg tuffe killen Steve, sa Sofie.
-Va!! Sa Maria.
Plötsligt så ringde det på dörren.
Sofie sa:
-Jag måste lägga på, för det ringer på dörren.
Men vi hörs, sa Sofie.
-Ja det gör vi, sa Maria.


Sofie la på luren och gick till dörren. Sofie blev förvånad när hon öppnade dörren. För i dörren stod tuffe killen Steve.
Sofie sa:
-Vad gör du här?
-Jo, jag undrar om vi kunde gå ut någon dag? Frågade Steve.
-Oj, kan du komma in? För jag måste ringa mamma, sa Sofie.
-Okej, sa Steve och gick in och satte sig i vardagsrummet.

Sofie gick till köket och ringde till Maria istället för att ringa till sin mamma.
Maria svarade i luren och sa:
-Det är Maria!
-Hej! Det är Sofie igen.
Jag behöver din hjälp.
-Vad är det? Sa Maria.
-Jo, vad gör jag om tuffe killen sitter i min soffa? Frågade Sofie.
-Oj, vad vill han då? ¨
-Han frågade mig om vi kunde gå ut någon dag, sa Sofie.
-Enkelt! Säg bara vad ditt hjärta säger, sa Maria.
Sen så la dom på luren. Sofie gick ut till Steve.

Kapitel 11
När Sofie gick in i vardagsrummet så sa Sofie:
-Ja, jag vill gärna gå ut med dig.
-Va bra. Vad säger du om på fredag? Frågade Steve.
-Ja, det går bra, sa Sofie.
-Toppen! Då säger vi kl 19.30, sa Steve.
-19.30 blir bra, sa Sofie och följde Steve till dörren.
När Steve hade gått gick Sofie upp på sitt rum och kollade om det var mer läxa hon hade. Men hon var klar med allt så hon la allt i skolväskan. Plötsligt så hörde hon att sina föräldrar kom hem. Sofie sprang ner och berättade om vad som hade hänt i skolan.

Senare på kvällen
Sofie satt på sitt rum och kollade på tv när det ringde på dörren.
Malin öppnade dörren.
I dörren stod det en man som hade ett brev.
Leverantören sa:
-Hej! Jag har ett brev till en Sofie Olsson.
Malin ropade:
-Sofie!
Det är till dig.
-Ja, jag kommer.
Sofie kom ner och Malin gick ut till köket.
Sofie fick skriva sin underskrift på ett papper innan hon fick brevet.
När Sofie gick brevet gick leverantören. Sofie öppnade brevet.
I brevet stod det:
Sofie!!
Kom ut nu är du snäll
//// Någon som du känner
Sofie gick ut till Malin.
Sofie frågade Malin:
-Kan jag få går ut en stund?
-Ja, om du tar med dig din mobil, sa Malin.
Sofie nickade ja och tog sin jacka och gick ut.
När hon kom ut så fick hon se Steve på andra sidan gatan.
Sofie gick till Steve och sa:
-Vad är detta för påhitt som inte kan vänta tills i morgon?
-Men jag måste får svar på en fråga, sa Steve.
-Och vad är det då? frågade Sofie.
-Jo, kan vi bli ett par?
-Ja det kan vi väl, sa Sofie.
-Va bra. Men då kanske vi kan ha följe till skolan imorgon? Sa Steve.
-Absolut, sa Sofie och gick in.

När hon kom in så gick hon till Malin.
Sofie sa:
-Mamma! Steve och jag är ett par nu.
-Va roligt för dig, sa Malin.
Sen gick Sofie upp sitt rum och gjorde iordning för natten. Innan hon gick och la sig så gick in på Facebook och skrev till Maria om vad som har hänt. Sen gick hon och la sig.
Kapitel 12
Sofie vaknade av att klockan ringde. Klockan visade att den var 07.00.
Sofie gick upp ur sängen, klädde på sig och gick ner för att äta frukost.
I köket stod Malin. Malin sa:
-Jag och pappa kommer hem sent. Så jag vill att du gör läxan när du kommer hem, innan du gör något annat.
-Okej, sa Sofie och åt sin frukost.

När Sofie var klar så gick hon upp på sitt rum och fixade håret och borstade tänderna. Sen tog hon sig på sina skor och jacka och tog sin väska och gick ut. Väl där ute så fick hon se Steve vänta med sin cykel.
Sofie gick mot sin cykel men Steve ställde för den.
Sofie sa:
-Kan jag få ta min cykel?
-Ja, om jag får en kyss först, sa Steve.
Sofie kysste Steve och då fick hon ta sin cykel.
Steve sa:
-Ska vi cykla till skolan?
-Ja, det gör vi, sa Sofie.

I skolan
När Sofie och Steve kom fram till skolan så kom Jenny fram till dom.
Sofie och Steve ställde sina cyklar och Jenny sa:
-Vet ni att nu på fredag så ska vi ha en skolbal.
-Oj va kul, sa Sofie.

Sen så gick dom till sina skåp och hämtade sina böcker till lektionen dom skulle ha. Steve skulle ha matte och Jenny och Sofie skulle ha musik.
Steve och Sofie kysste varandra, och sen gick Jenny och Sofie till musiken.

Kapitel 13
På musiklektionen
Musikläraren sa:
-På fredag vet väl alla att det är skolbal. Så är det någon som vill göra något uppträdande så är det bara säga till.
Sofie räckte upp handen.
Musikläraren sa:
-Ja, Sofie!
-Jo, jag vill sjunga” My heart will go on”, sa Sofie.
-Okej. Vi kan ju prova den nu om du vill, sa musikläraren.
Sen började Sofie att sjunga. Alla blev häpna på hur fint Sofie sjöng.
Musikläraren sa:
-Oj, vilken röst.
Då kan du träna på den om du vill.
Sen ringde det ut. Så fort Sofie kom ut ur klassrummet så letade hon upp Steve.
Sofie hittade Steve på en bänk på skolgården och hånglade med en tjej.
Sofie blev ledsen så hon vände sig om och gick till skåp.

Steve fick se Sofie så han sprang efter henne. Steve fick tag i Sofie och sa:
-Det är inte var du tror.
-Att du hånglar med en tjej. Jag trodde verkligen på det du frågade igår, men jag vet nu att det inte var sant. Så lämna mig ifred, sa Sofie och gick.
-Sofie!!! Ropade Steve.
Men Sofie gick bara. Jenny såg allt. Hon gick fram till Steve och sa:
-Vad händer?
Steve berättade allt.
-Var inte ledsen. Jag ska prata med henne. Var ute vid bänken igen om 10 min. Skulle det komma en tjej så säg bara att du inte är intresserad, sa Jenny.
-Tack så mycket, sa Steve.
Jenny gick efter Sofie. Hon hittade Sofie på en bänk.
Jenny sa:
-Jag såg allt.
-Å, Jenny. Jag trodde att han var kär i mig, sa Sofie och lutade mot Jenny.
Jenny sa:
-Nu gör du så här. Du går ut och prata och reda ut med Steve.
-Okej då, sa Sofie och gick ut.
När Sofie kom ut och hittade Steve och gick fram till honom så sa Steve:
-Förlåt mig. Jag försökte att stoppa henne, men hon ville inte lyssna på mig.
-Okej, då förstår, sa Sofie.
-Va bra. Vad det något du ville innan? Frågade Steve.
-Ja, jag ska sjunga på fredag på skolbalen.
-Va roligt, sa Steve och kramade och kysste Sofie.

Sen gick dom på engelska lektion. Steve satt förut bakom Sofie men nu sitter han bredvid henne istället.
När lektionen var slut så var det dags att ha lunch.
Sofie och Steve satt vid samma bord.
Jenny kom fram till dom och sa:
-Hejsan på er. Är det ledigt här?
-Ja, absolut, sa Sofie.
-Så är ni ihop igen? Frågade Jenny.
-Ja, det är vi. Steve har berättat allt för mig, sa Sofie.
-Va bra, sa Jenny.
Sen satt dom och åt sin lunch. När alla hade ätit färdigt så gick dom på nästa lektion som var historia, sen var hade dom idrott.

Sen var det slut för dagen. Steve, Sofie och Jenny hade följe till cyklarna.
Sofie sa:
-Jag måste hem och ringa min kompis i Sverige.
-Kan jag få följa med? Frågade Steve.
-Sofie svarade:
-Ja, det kan du om du vill.
Sen så cyklade dom hem till Sofie.

Kapitel 14
Steve och Sofie gick upp på Sofie gick upp på Sofies rum och gjorde först läxan.
Medan dom höll på med läxan så ringde det i telefonen.
Sofie svarade:
-Hos Olsson!
-Hej Sofie!
Det är Maria.
-Å Maria! Det var bra att du ringde. Vet du vad?
Jag är ihop med Steve.
Maria sa:
-Va!!!
Maria sa det så högt att Sofie var tvungen att ta luren från örat att även Steve hörde det.
Sen så la Sofie på luren och dom fortsatte med att göra läxan. När dom var klara så sa Steve:
-Skulle du vilja följa med mig hem för att träffa mina föräldrar?
-Ja, det klart jag vill, sa Sofie

Sofie skrev ett brev till sina föräldrar var hon var.
Sen gick dom ut till sina cyklar och cyklade hem till Steve.
När dom kom hem till Steve så gick dom in och gick till vardagsrummet.
Där satt Steves mamma Laura och pappa Stuart och kollade på tv.
Sofie satte sig i en fåtölj.
Då frågade Laura:
-När flyttade du hit?
-Jo, det var i tisdags, sa Sofie.
-Vad jobbar dina föräldrar med? Frågade Stuart.
-Pappa jobbar som en kommissarie och mamma jobbar på kontor, svarade Sofie.
Dom tittade på varandra lite för sen sa Sofie:
-Det var roligt att träffa er, men jag måste hem och öva och hitta en klänning inför i morgon.
Steve följde Sofie till dörren och kysste henne på munnen.
När Sofie cyklade hem sa Steve för Laura och Stuart:
-Jo, imorgon ska vi ha en skolbal och då ska Sofie uppträda.
-Va roligt, men då borde min bror komma, sa Laura.
-Ja, det har jag ju glömt att morbror Douglas var en musikproducent, sa Steve.
-Men du får du ringa till honom, sa Laura.

Kapitel 15
Steve fick numret till morbror Douglas.
När Steve hörde en röst i andra änden så sa Steve:
-Hej morbror!
-Hejsan. Är det min buse till systerson Steve?
-Haha ja, det är det, sa Steve.
-Vad kan jag hjälpa dig med? Sa Douglas?
-Jo, det är så här att min flickvän ska sjunga på skolbalen som vi ska ha imorgon. Så jag tänkte om du kunde komma till skolan och lyssna på henne?
-Det klart jag kan. Jag vad min älskade systerson önskar. När börjar det?
-Det börjar kl 18.00 sa Steve.
-Okej, då ses vi på fredag, sa Douglas.
-Tack så mycket, sa Steve.
När han la på luren så ringde han hem till Sofie.
Malin svarade:
-Familjen Olsson!
-Hejsan, det är Steve.
-Hej vännen! Vill du att jag ska ropa på Sofie?
-Nej, jag skulle mest bara berätta för er att jag ska överraska Sofie på fredag att min morbror som är en musikproducent ska komma och lyssna på Sofie.
-Oj va roligt. Det kommer att bli spännande, sa Malin.
Sen la dom på luren.
Sofie kom och sa:
-Vem var det?
-Det var bara en kollega som frågade en sak, sa Malin.
Sen gick Sofie upp och la sig.

Nästa morgon
Sofie vaknade som vanligt. Hon gick ner till köket och åt frukost. När hon var klar så gick hon upp och gjorde sig i ordning för skolan. Sen tog Sofie sin väska och sin jacka och gick ner till hallen och tog på sina skor. Därefter så cyklade hon till skolan.
När hon kom till skolan så mötte hon av Jenny.
Jenny sa:
-Hejsan. Har du tränat på låten?
-Behövs inte, för jag sjöng den på min gamla skola i Sverige, sa Sofie.

Sen gick dom in till sina skåp. Därefter gick tjejerna på mattelektion. När den var slut så gick tjejerna ut ur klassrummet då kom rektorn.
Rektorn sa:
-Ni skulle ha fysik efter rasten va?
-Ja, det ska vi, sa Sofie.
-Men nu är det så att läraren är sjuk, så du Sofie om du vill kan du öva hos musikläraren.
-Okej, tack så mycket mr Steel, sa Sofie.
Sofie sa till Jenny:
-Är det okej om jag går ändå och öva?
-Nej, det gör inget. Jag skulle ändå till bibblan, sa Jenny.
Dom vinkade till varandra och Sofie gick till musiksalen. När hon kom fram så knackade hon på dörren.
Musikläraren sa:
-Kom in!!
Kapitel 16
Sofie gick in och sa:
-Hej! Jag skulle vilja öva lite tills ikväll.
-Ja det går så bra, sa musikläraren.
Sofie tränade resten av dagen. Sen när Sofie var klar så gick hon till sitt skåp och tog sin jacka och väska. Sen cyklade hon hem.
När Sofie kom hem så hittade hon Malin i vardagsrummet.
Sofie sa:
-Kan du hjälpa mig att hitta en klänning tills i kväll?
-Ja absolut. Vi går upp på vårt sovrum och se om vi hittar något, sa Malin.
Så gick dom upp och kollade efter. Malin gick in i garderoben medan Sofie satt på sängen.
Efter en stund så hittade Malin en fin ljusblå klänning.
Sofie provade klänningen och Sofie kunde ha klänningen.
Sofie tog av den och så gick dom ner.

När dom kom ner så gick dom ut till köket och lagade mat. Medan dom höll på med maten så kom Peter hem.
Sofie gick till Peter och kramade honom och sa:
-Pappa!
Jag ska sjunga på skolbalen i kväll så jag undra om du kan köra mig dit?
-Det klart jag kan, sa Peter.
-Så nu är maten klar, sa Malin.
Så gick familjen och middag.

När Sofie hade ätit färdigt så satte hon sin disk i diskmaskinen.
Sen gick hon upp och duschade och gjorde sig fin.
Hon ropade sen på Malin. Malin kom upp och hjälpte Sofie med klänningen.
Sen gick Malin ner och Sofie tog på sig smink och örhängen. Sofie tog halsbandet och gick ner.
Sofie sa:
-Kan någon hjälpa mig med halsbandet?
Peter kom och sa:
-Oj, va du är vacker vännen. Det klart jag hjälper dig.

Peter satte på halsbandet. Klockan började bli 17.30.
Sofie tog på sig en tunna jacka. Sen gick alla ut till bilen och alla åkte till skolan.
När dom kom fram till skolan så sa Malin:
-Vänta Sofie!
Jag ska öppna din dörr så du inte förstör din klänning.
-Okej, sa Sofie.
Sen öppnade Malin dörren och Sofie kom ut och kramade Malin och Peter. Sen gick Sofie till gympasalen.
Kapitel 17
När Sofie kom fram till gympasalen så letade hon upp först Jenny.
Hon hittade Sofie vid dryckerna.
Sofie sa:
-Vad fin du är.
Har du sett Steve?
-Tack! Du är också fin, men nej tyvärr så har jag inte sett honom. Men han ringde förut och sa att han kommer lite senare.
Alla började att komma och i bakgrunden spelade dom svag lugnmusik i högtalaren. Plötsligt kom Steve in i en svart kostym med vit skjorta och fluga.
Sofie gick fram till han och slog Steve på brösten.
Sofie sa:
-Vad menar du med att ringa till Jenny och inte till mig och säga att du blir sen?!
-Älskling! Andas nu. Jag skulle bara hämta min morbror, för han ville vara här i kväll, sa Steve och log.
Sen kysste dom varandra.

Sen började dansen. Steve och Sofie dansade hela tiden.
Sen sa Sofie:
-Nej, nu måste jag ha en dryckepaus, för jag ska upp och sjunga snart.
Så dom gick och drack lite. Medan dom stod där kom musikläraren fram till Sofie och Steve och sa:
-Sofie!
Han som skulle spela på synt kunde tyvärr inte komma.
-Nej, va tråkigt. Men vad ska vi nu göra? Sa Sofie ledsamt.
Steve sa:
-Vad är det för låt nu igen du skulle sjunga?
-Jo, jag ska sjunga ”My Heart Will Go On”, sa Sofie.
-Jag kan spela den om du vill, sa Steve.
Musikläraren sa:
-Va bra Steve.
Behöver du öva?
-Nej, det behövs inte, sa Steve.
-Okej. Ni ska då upp efter denna låt, sa musikläraren.

Sen gick musikläraren och Sofie och Steve gick bakom scenen.
Låten som spelade slutade så gick rektorn upp på scenen och sa:
-Nu ska Sofie Olsson och Steve Nilson spela en låt för er.
Ge dom en stor applåd.
Sofie och Steve kom fram. Steve ställde sig bakom synten och Sofie stod bakom mikrofonen. Hon började att sjunga.
När dom var färdiga så bockade dom och gick ner från scenen. Sen var det dags för tryckare.

När låten var slut så kom rektorn upp på scenen igen.
Han sa:
-Kan Sofie Olsson komma upp scenen?
Alla klappade för Sofie.
När Sofie kom upp på scenen sa rektorn:
-Sofie!
Vi alla tyckte att du var så bra.
-Så kan Douglas Svensson komma upp på scenen?
Då kom Douglas upp.
Douglas hälsade på Sofie och på rektorn. Rektorn gav mikrofonen till Douglas.
Douglas sa:
-Min kära systerson Steve ringde mig igår och ville att jag skulle komma hit ikväll. Och det gjorde jag rätt i för du sjöng jättebra, så jag skulle vilja ge ditt skivkontrakt.
Sofie sa:
-Nja, jag vet inte vad jag ska säga.
Då skrek alla:
-SÄG JA!!
-Okej! Jag säger väl ja, sa Sofie.
Alla klappade i händerna.
Då skrev Sofie på pappren och sen gick hon till ner Steve.
Steve sa:
-Sofie!
Jag har en till liten överraskning till dig. Och det är att jag också kommer vara med dig på din resa för jag ska spela till dina låtar.
-Åh vad skönt att du ska följa med mig, sa Sofie.

Sen dansade dom. Medan dom dansade så kom Douglas fram till Sofie och Steve.
Douglas sa:
-Grattis på er.
Jag vill att ni ska komma till Washington D.C. Jag möter er på stationen på måndag kl:13.20. Jag har två tågbiljetter till er. Vi ses på måndag.
-Tack så mycket, sa Sofie.
Sen när Douglas gick så kom rektorn fram till dom.
Han sa:
-Grattis! Det ända i skolväg ni behöver tänka på är att jobba i böckerna.
Sofie och Steve sa:
-Tack så mycket.
Sen när rektorn gick tog skolbalen slut så gick alla ut. Där ute väntade Peter.
Sofie gick till bilen och Steve gick till sin pappa. Men innan dom skiljdes åt så kramades dom och kysstes dom varandra.
Sofie sa till Peter:
-Pappa!
Det har jättemycket. Jag och Steve vi har fått ett skivkontrakt och på måndag så ska vi åka till Washington D.C.
-Va roligt! Men det vet jag och mamma redan, för Steve ringde oss igår och berättade detta.
Sofie bara log och så körde Peter hem.

När dom kom hem till Malin så gick Sofie upp på sitt rum och tog av sig klänningen och tog på sig pyjamas och borstade tänderna. Sen gick hon ner till Malin och Peter och sa:
-God natt!
Jag ska gå och lägga mig.
Sofie kramade Malin och Peter och gick sen upp på sitt rum och la sig.

Kapitel 18
Sofie vaknade av att det ringde på dörren.
Sofie fick gå upp för Malin och Peter var och handlade.
Sofie gick ner och öppnade och blev så förvånade att se Maria.
Sofie sa:
-Maria!
Vad kul att du kom. Kom in vet jag.
Maria gick in och hon sa:
-Din mamma ringde och sa att jag var tvungen att åka hit.
Vad är det som har hänt?
-Jo, det är så att jag sjöng igår på skolbalen och då kom Steves morbror fram och jag fick skriva på ett skivkontrakt.
-Va roligt för dig och Steve. Jag har ju sagt att du skulle satsa på musiken, sa Maria.
Sen gick dom upp på Sofies rum. Sofie gick och klädde på sig. När hon var klar så gick dom ner och då kom Malin och Peter hem.
Malin sa:
-Sofie!
Jag och pappa har fixat en liten lägenhet i Washington. Så du och Steve har någonstans att bo.
-Tack snälla mamma och pappa.
Maria! Ska vi gå och hälsa på Steve? Sa Sofie.
-Ja det vi väl göra, sa Maria.
Sen gick dom hem till Steve.

Hemma hos Steve
När Sofie och Maria kom fram så ringde dom på dörren.
Dörren öppnades och tjejerna fick se Steve i dörren.
Steve sa:
-Hej Sofie!
Hej Maria. Hur mår du?
-Jo, jag mår bara bra, sa Maria.
Sen gick tjejerna in och då sa Sofie:
-Steve!
Mina föräldrar har fixat en liten lägenhet till oss i Washington.
-Va bra. Hur du packat? Sa Steve.
-Nej! Jag ska göra det i morgon.
Men nu ska jag och Maria in till stan, sa Sofie.
-Gör ni det, sa Steve och kysste Sofie och gav Maria en kram.

Sen gick Maria och Sofie.
Sofie sa:
-Vi går hem och fråga pappa om han kunde köra oss in till stan.
Maria nickade och så gick dom hem.
När dom kom hem så hittade dom Peter sitta i fåtöljen och läste tidningen.
Sofie sa till Peter:
-Snälla pappa!
Kan du köra oss in till stan?
-Det klart jag kan göra, sa Peter.
Då gick alla ut till bilen och Peter körde in till stan.
Peter sa:
-Så när ska jag hämta er busungar?
-Haha nu var du rolig.
Kanske om 2 timmar? Sa Sofie.
-Absolut, sa Peter.
Sen när Peter åkte gick Sofie och Maria i olika affärer. Medan dom gick där sa Maria:
-Tyvärr åker jag i morgon kl 11.
-Okej, fast det var synd, sa Sofie.
Sen gick dom på ett café. När dom beställde och betalade och satte sig vid ett bord så kom Steve in.
Steve gick fram till tjejerna och sa:
-Hej, vad gör ni?
Hur går det med shoppandet?
-Hej, jo det går bra. Vi ska mest bara prata, sa Sofie.
Maria sa:
-Kan jag fråga dig en sak Steve?
-Det klart du kan, sa Steve.
-Du är väl kär i Sofie?
För det syns på dig, sa Maria.
Steve skrattade och sa:
-Det klart jag gör och kysste Sofie.
Sen gick Steve och tjejerna började att fikade. Plötsligt så ringde det i Sofies mobil.
Det var Peter som ringde. Han sa bara att var på pakeringen.
Tjejerna åt upp sin fika och gick sen ut till Peter.
Sen åkte dom hem så skulle dom äta.
Efter maten sa Sofie:
-Vi kan ta disken.
-Nej jag tar den. Ni måste passa på att umgås, sa Malin.
Så tjejerna gick upp på Sofies rum.

Kapitel 19
När Sofie och Maria kom upp på Sofies rum så tog dom först fram en extra säng till Maria. Sofie hade ett stort rum och en stor garderob. Sen gick Sofie och hämtade ett extra täcke, kudde, lakan m.m
När hon kom sa Maria:
-Kan vi inte titta på någon film?
-Jo, det vi göra. Jag ska höra med mamma om vi har något gott hemma, sa Sofie.
Sofie och Maria gick ner till Malin.
-Mamma! Har vi något gott hemma? Sa Sofie.
-Ledsen, men vi kan ju åka in och handla, sa Malin.
Så alla gick ut till bilen och så körde Malin iväg.
Dom köpt snacks, betalade och åkte hem. Väl hemma så gick Sofie och Maria upp på Sofies rum.
Dom såg ”10 orsaker att jag hatar dig”
När filmen var klar så borstade tänderna och sen gick dom och la sig.

Nästa dag
Sofie vaknade samtidigt som Maria. Så tjejerna klädde på sig och gick ner till köket för att äta frukost.
Malin och Peter låg fortfarande och sov.
När Sofie och Maria var färdiga med frukosten gick dom upp och städa på rummet. När Maria packade sin väska sa hon:
-Kan vi beställa en taxi?
-Jo, det kan vi väl, men vi kan väl vänta tills mina föräldrar har vaknat, sa Sofie.
-Jo, det klart, men jag tänkte att dom kunde få sova ut, sa Maria.
-Okej! Jag ringer då en taxi, sa Sofie.
Sen efter Sofie hade ringt efter en taxi så skrev Sofie en lapp till sina föräldrar.
När taxin sen kom så följde Sofie med till flygplatsen. När dom var framme så letade dom upp rätt gate.
Plötsligt sa dom i högtalaren:
”Flygplan till Stockholm avgår om 5 min. Var vänlig att gå ombord”

Sofie och Maria kramade varandra.
Maria sa:
-Lova mig att skicka din cd när den är klar?
-Absolut, jag lovar. Det var kul att du kom, sa Sofie.
När Maria gick ombord på planet så började Sofie att gråta.
När hon vände sig om så fick hon se Steve. Så hon kastade i famnen på Steve och grät.
Steve kunde bara tröstade Sofie. När dom sen gick ut fick Sofie se att Peter och Malin stod där och väntade på Sofie och Steve.
Alla gick ut till bilen. Steve fortsatte och tröstade Sofie hela tiden.
Steve sa:
-Mr Olsson. Kan du köra mig hem?
-Absolut, kan jag göra det, sa Peter.

Så dom åkte hem till Steve.
När dom var framme så sa Steve:
-Kan ni vänta lite?
-Ja, det klart vi kan, sa Malin.
Steve gick in och frågade sin mamma:
-Snälla mamma! Kan jag få sova över hos Sofie?
Hon är jätteledsen för att hennes kompis flög hem till Sverige idag.
-Ja, det går bra. Bara du kommer hem innan ni åker imorgon så du hinner att packa, sa Laura.
Sen gick Steve ut till bilen. Han gick runt till Peter och viskade:
”Jag får sova över. Jag tror att Sofie behöver tröst just nu”
Peter bara blinkade och nickade. Steve gick därbak och satte sig bredvid Sofie.
När dom kom hem så klädde dom av sig ytterkläderna och Steve och Sofie gick upp på Sofies rum.

Väl däruppe satte dom i Sofies säng.
Sofie sa:
-Jag vet inte vad jag ska nu göra?
-Jo, det vet jag.
1) Ger mig en god kyss.
2) Så ska du packa för vi åker ju till Washington i morgon, sa Steve.
-Haha, jag det klart jag kan, sa Sofie och log.
Så dom kysste varandra. Sen packade Sofie sin väska.
Steve sa sen när Sofie var klar:
-Vi kan ju prova om vi kan hitta på låtar.
-Ja, det gör vi, sa Sofie.

Kapitel 20
Sen efter några timmar så sa Sofie:
-Kan inte du sova här i natt?
Jag känner mig fortfarande ledsen.
-Jag tänkte redan göra det, sa Steve.
Sen gick Sofie och Steve ner för det var dags för att äta. Sen när dom hade ätit klart så sa Sofie:
-Jag och Steve kan ta disken.
-Okej, sa Malin.

Sen så dukade Sofie och Steve av bordet. Sofie och Steve tog det som skulle vara i diskmaskinen och resten så diskade dom för hand. Steve diskade medan Sofie torkade disken.
När dom var klara så gick dom upp på rummet så sa Steve:
-Kan vi dansa?
Vi dansade för lite i fredags.
-Ja det kan vi väl göra, sa Sofie och startade dansmusik.
Dom dansade ända till kvällen. Sofie och Steve tog och borstade tänderna. Sen gick dom och la sig i sängen och sov.

Nästa dag
När Sofie och Steve vaknade så gick dom ner och åt frukost. Efter frukosten gick dom upp på Sofies rum och klädde på sig. Sofie tog fram sin skolväska. Sofie packade ner dagbok, pennor, brevpapper och adressbok.
Sen sa Steve:
-Men nu måste jag hem och packa själv, men vi ses ju sen på stationen.
-Ja, det gör vi, sa Sofie.
Sofie följde Steve ner.
-Hej så länge, sa Sofie.
-Hej så länge, sa Steve.

Malin vaknade och fick se Sofie bädda sängen.
Malin sa:
-Va är du redan vaken?
Var är Steve?
-Men snälla mamma!
Jag och Steve ska ju åka till Washington D.C idag ju. Och Steve är hemma hos sig och packa.
Sen följde Sofie med Malin ner för Malin skulle äta frukost.
Plötsligt började Malin att gråta.
Sofie sa:
-Vad är det mamma?
-Jag är glad för dig att du ska sjunga, men jag kommer att sakna dig, sa Malin.
Peter kom in med pyjamas på sig.
Sofie sa:
-Men snälla mamma!
Jag kommer ju att ringa och skriva brev till er.
Men pappa jag ska ju till tågstationen ju.
-Inga problem. Jag går upp och byta kläder direkt, sa Peter.
Peter skynda sig att klä på sig. Sofie gick upp på sitt rum och hämtade sina väskor. Peter tog bilnycklarna och så lastade dom in allt i bilen och så åkte alla till tågstationen.

Kapitel 21
När Sofie, Malin och Peter kom fram till tågstationen så gick Sofie, Malin och Peter till perrongen. Väl där fick dom se Steve med sina föräldrar. Sofie kramade sina föräldrar och gick ombord. Steve gjorde likadant.
Tåget började att rulla Sofie öppnade fönstret och ropade:
-Jag ringer er sen!
Peter, Malin, Laura och Stuart vinkade hejdå. Tåget åkte iväg.
Sofie sa till Steve:
-Väntar din morbror på oss i Washington D.C?
-Ja det klart han gör, sa Steve.

Washington D.C
När dom kom fram så gick Sofie och Steve av tåget. Dom gick med sina väskor och letade upp Douglas. Dom hittade Douglas utanför stationen.
Douglas sa:
-Hejsan ungdomar!
Gick resan bra? Ska vi åka till er lägenhet eller ska vi åka till skivbolaget?
-Hejsan.
Jo, resan gick bra. Vi kan väl åka till skivbolaget först, sa Sofie.

Så dom åkte till skivbolaget. Väl framme så gick dom in. Dom gick först till Douglas kontor. När dom satte sig vid skrivbordet så fick Sofie fick se ett papper. På den stod det lite låtar Sofie skulle sjunga.
Sofie sa:
-När vi har gjort en cd kan jag få skicka 4 exemplar?
-Det kan vi fixa det, sa Douglas.
När Douglas visade sen var studion var sa Steve:
-Varför ska du ha 4 exemplar?
-Men snälla älskling.
1 ex ska dina föräldrar, 1 ex ska mina föräldrar 1 ex ska Maria ha och den sista ska Jenny få, sa Sofie.
Sofie började att sjunga när dom kom in i studion. Sofie sjöng jätte fint nästan som Mariah Carey.

Kapitel 22
När Sofie hade sjungit färdigt skulle Douglas köra Sofie och Steve till lägenheten. Douglas följde med upp. Väl där uppe så gav Douglas Sofie och Steve nycklar till lägenheten, till grinden och till en bil.
Dom var lagom gamla att ha körkort.
Douglas sa:
-I morgon ska vi spela in musik så ni kan komma till studion kl:09.00.
-Okej, var roligt.
Vi ses i morgon, sa Steve.

Sen när Douglas gick så gick Sofie och Steve att titta runt. Dom stod i hallen och fick se att dom hade ett sovrum, ett kök, ett vardagsrum och ett badrum.
Sen gick dom in i sovrummet och packade upp.
Dom hade 2 st garderober var.
Sofie gick ut till köket och kollade vad dom hade för något, medan Steve gick ut till vardagsrummet och kollade tv.
Sofie gick sen till Steve och sa:
-Ska vi se en film?
Om du letar på tv om det finns någon film så går och jag och hämtar något gott till oss.
-Absolut gör jag det för snygging som du, sa Steve.
Sofie log och gick ut till köket. Hon hittade lite chips, godis och läsk. Sofie bar allt till Steve. Dom såg på ”Bad Company”
När filmen var slut så hjälptes dom åt att städa undan allt. När dom var klara så gjorde dom sig iordning för natten.
Sen gick dom och la sig i sängen. Innan Sofie somnade så satte hon klockan på 8.00. Sen somnade dom gott i sängen.

Kapitel 23
Klockan ringde kl 8.00 och Sofie vaknade, men Steve var en riktigt sjusovare.
Sofie testade att kyssa Steve på munnen och då vaknade han med detsamma.
Dom gick och åt frukost och därefter så gick och klädde på sig och borstade tänderna. Sen när dom var klara så gick dom ut.
Väl där ute så sa Steve:
-Så ska vi ta bilen?
-Men snälla Steve!
Vi kan väl gå dit, sa Sofie.
-Gå dit!? Sa Steve.
-Men din latmask. Det är ju bara ett kvater härifrån, sa Sofie.
-Okej du vinner, sa Steve och log.

Så dom promenerade till skivbolaget. Väl framme så letade dom upp Douglas.
Douglas sa:
-Hej ungdomar!
Jag tänkte så här.
Steve spelar in låtarna och sen sjunger du Sofie.
När Steve och Sofie var klara så fick dom höra hur det lät.
Douglas sa:
-Det blev ju jättebra.
Nu ska vi göra fler cd och ge dom till affärerna.
Sofie sa:
-Kan jag få 4 exemplar?
-Ja här varsågod.
Men nu behöves det:
En kör
En trummis
Två gitarrister,
Men detta fixar jag, sa Douglas.

Sen var det lunch dags. När dom var klara medlunchen så var cd-skivorna klara.
Sofie fick sina 4 exemplar. Sofie skrev sin autograf och sen fick Steve skriva sin.
Där efter så skickade Sofie iväg dom.
Douglas sa:
-I morgon så har vi en grupp.
Och i nästa vecka ska vi åka på turné.
Sen så följde Steve och Sofie efter Douglas.
Douglas gav dom pengar för musiken.
Douglas sa:
-Om ni vill så har jag ett hus utanför stan, om ni vill ha förstås.
Sofie sa:
-Det skulle bli häftigt.
-Ja, det skulle nog bli kul.
Kan vi flytta idag? Sa Steve.
-Ja, om ni vill, sa Douglas.

Kapitel 24
Sen fick Sofie och Steve nycklar till huset. Sen gick dom hem till lägenheten.
Sofie packade ner allt i sovrummet. Steve packade ner allt i badrummet.
När allt var nerpackat och lastade i bilen så låste dom lägenheten och körde till huset. Sofie hade en adress och huset låg i Pohick. Det var ett stort hus med två våningar. När Steve pakerade på uppfarten så låste Steve upp dörren.

När dom kom in i hallen så fick dom se en trappa upp.
Till vänster hade dom ett vardagsrum.
Ett stort kök och en matsal. På höger sida fanns det ett bibliotek och en studio full med inspelningsgrejor, piano mm.
Sen gick Sofie och Steve upp på övervåningen. Väl där uppe så på höger sida fanns det 5 rum och på vänster sida fanns det 5 rum också. Det fanns 2 badrum också.
Sofie sa:
-Vi kan inte bo här?
-Va, varför inte? Frågade Steve förvånat.
-Men det är så många rum, sa Sofie.
-Mm, men då får vi väl ringa våra föräldrar, sa Steve.
-Ja, sa Sofie.

Sen ringde Sofie till sina föräldrar.
Malin svarade:
-Hej, det är Malin Olsson.
-Hej, mamma, sa Sofie.
Malin sa:
-Hej vännen.
Hur går det för er?
-Jo, det är bara bra. Vi bor nu i ett stort hus med 10 rum.
Så jag undrar om ni vill komma och bo hos oss? Sa Sofie.
-Ja, det kan vi väl. Ska Steves föräldrar också bo där med? Frågade Malin.
-Ja, fast jag har inte hunnit ringa dom, sa Sofie.
-Men jag kan prata med dom.
Är det något vi ska med oss, frågade Malin.
-Ta med vad ni vill, sa Sofie.
Sen la dom på luren.
Sofie sa till Steve:
-Jag ringde min mamma och hon skulle ringa till dina föräldrar.
-Va, bra, sa Steve.

Kapitel 25
Sen så gick Sofie upp på övervåningen och valde deras rum. Sofie hängde upp en skylt som stod:
Sofies och Steves rum
Steve kom upp på deras rum så dom kunde hjälpas åt att packa upp tillsammans. När dom kom ner så gick Steve in i musikrummet och Sofie gick in i köket så kollade hon vad det fanns i kyl, frys och skafferiet.
Sofie gick till Steve i musikrummet. Väl där så fick Sofie höra Steve spela piano. När Steve slutade att spela sa Sofie:
-Jag måste åka in och handla.
Ska du hänga med?
-Nej, jag tänkte spela lite.
Kan du köpa något gott? Sa Steve.
-Okej, sa Sofie.
Sen gick Sofie ut till bilen och iväg. Medan Sofie körde så ringde det i mobilen.
Sofie slog på högtalaren och svarade:
-Hej, det är Sofie.
-Hej, det är Maria.
Sofie sa:
-Va roligt att du ringde. Jag har skickat en cd till dig.
-Oj, va kul. Vad dom i skolan kommer att bli avundsjuk, sa Maria.
Sofie sa:
-Jag och Steve har flyttat till ett stort hus med 10 rum. Mina föräldrar och Steves föräldrar kommer att bo hos oss.
I nästa vecka ska vi åka på turné i Europa. Jag kommer att ringa dig när vi kommer till Sverige.
-Va häftigt, sa Maria.
-Du får ha det bra så hörs vi, sa Sofie.
När dom la på så var Sofie framme vid affären så handlade hon. När hon var klar och betalade så lastade hon in i bilen och åkte hem.

Hemma hos Steve och Sofie.
När Sofie hade åkt så satt Steve och spelade en låt som han tänkte spela för Sofie. När Steve hörde att Sofie kom hem så sa han:
-Sofie!
Kan du komma hit?
-Ja, ett ögonblick. Ska bara in med varorna, sa Sofie.
Steve gick och hjälpte Sofie i köket. När dom var klara så tog Steve Sofies hand och gick till musikrummet.
Steve började att spela och Sofie sjöng.
Sen när Steve slutade att spela klappade Sofie i händerna.
Sofie sa:
-Den var ju jättebra. Vi borde spela in den och spela upp den för Douglas. Men nu måste jag fixa med maten, sa Sofie.

Kapitel 26
Medan Sofie stod och lagade mat så ringde det i hennes mobil.
Sofie svarade:
-Hej, det är Sofie!
Hej raring. Det är mamma.
Jag tänkte höra med er om vi kunde komma idag?
-Det klart du kan, sa Sofie.
Plötsligt så ringde det på dörren.
Sofie sa:
-Jag måste gå nu för det ringer på dörren.
Sen la dom på luren.
När Sofie kom ut i hallen så fick hon se Malin, Peter, Laura och Stuart.
Sofie sa:
-Steve!
Kan du komma lite?
-Javisst, sa Steve.
När han kom ut till hallen så fick han se alla.
-Hejsan alla!
Va roligt att ni kom, sa Steve.
-Ska vi göra så här att Steve går och visar er alla runt så går jag ut i köket och fixar med maten, sa Sofie.

När Sofie gick så visade Steve dom alla runt i hela huset.
Steve sa:
-Mitt och Sofies rum hänger det redan en skylt på. Så dom andra rummen kan ni bråka om.
Föräldrarna gick och kollade rummen. Så det slutade att efter Steves och Sofies rum tog Laura och Stuart och på andra sidan tog Malin och Peter ett rum.

Nere i köket
När Malin och Laura kom in så sa Malin:
-Är det något vi ska hjälpa till med?
-Ja, ni kan faktiskt duka i matsalen. Ni hittar allt porslin och bestick i skåpet i matsalen, sa Sofie.
Så dom gick dit medan Sofie rörde i köttfärssåsen och rörde i pastan.
När Malin och Laura kom in igen så sa Sofie:
-Ni kan gå och säga till dom andra att maten är snart klar.

Kapitel 27
När maten var klar så la Sofie upp allt i skålar. När Sofie kom till matsalen med spagettin så fick hon se Peter, Malin, Stuart, Laura och Steve sitta vid bordet.
Sofie sa:
-Jag ska bara hämta köttfärssåsen.
-Vänta! Så hjälper jag dig, sa Steve.
Så Sofie och Steve gick ut till köket. Väl där sa Steve:
-Sofie vill du gifta dig med mig?
-Va!! Ja, det klart jag vill, sa Sofie.
Sen tog Sofie skålen med köttfärssåsen och gick till matsalen.
När Sofie och Steve kom så sa Steve:
-Vi ska gifta oss men inte förrän vi är 18 år.
Malin sa:
-Grattis! Var roligt att höra. Jag skulle vilja äta Sofies goda köttfärssås.
Så satte Sofie och Steve sig.
Under middagen så sa Laura.
-Den var jättegod.
Sen efter maten så bar Sofie och Steve ut allt i köket. Dom sköljde allt och stoppade i diskmaskinen.

Kapitel 28
När Sofie och Steve var klara i köket så sa Sofie:
-Steve! Jag går och lägger mig.
-Gör du det älskling, jag kommer snart ska bara säga god natt till dom andra, sa Steve.
Sofie sa sen till dom andra:
-Jag går och knyter mig.
Alla nickade och vinkade hejdå. Sen kom Steve och sa:
-God natt alla. Jag går också och lägger mig.
Sen gick Steve upp. När han kom upp och gick in i sovrummet så fick han se Sofie satt i sängen och grät.
Steve sa:
-Men snälla älskling! Vad är det?
-Det är inget. Jag är bara lycklig, sa Sofie.
-Vad är du lycklig över? Frågade Steve.
-Jo, att du och jag är tillsammans och att mina föräldrar och dina föräldrar är här under samma tak, sa Sofie.
Steve kramade Sofie och kysste henne. Sen tog dom och borstade tänderna och gick och la sig.
Nästa morgon
När Sofie och Steve vaknade så gick dom ner och åt frukost.
Sen när dom var färdiga med frukosten så gick dom upp och packade. När dom var klara så skrev Sofie en lapp:
Hej alla!
När ni vaknar så är inte vi här. För är tyvärr åka på turné
Men här nycklar så ni kan låsa huset om ni ska iväg.
Nu är huset ert så länge. Vi finns på mobilerna.
Älskar er/// Sofie och Steve
Sen när dom var klara så gick dom ner till hallen. Sofie la lappen och nycklarna på ett litet bord i hallen.
Sen gick dom ut och låste dörren. Där ute på gården så stod det en stor turnébuss. På bussen stod det:
Sofie och Steve
Sofie och Steve gick in i bussen. Väl inne i bussen så hälsade dom på chauffören. Dom kollade runt i bussen och då fick dom se på både sidorna var det bord med soffa. I mitten av bussen var det ett kök. Längts bak i bussen fanns det sängar. Sen satte Sofie och Steve ner och chauffören åkte till skivbolaget.
Vid Skivbolaget.
När dom kom fram till skivbolaget så gick Sofie och Steve in. Där inne stod Douglas och väntade på dom. Douglas sa:
-Hejsan. Gick resan bra? Är ni färdig?
-Hej. Jo, det gick bra och ja vi är klara, sa Sofie och Steve.
-Va bra. Här är ert band, sa Douglas.
Douglas visade 6 personer. Det var tre tjejer och tre killar.
Sofie och Steve gick och hälsa på gänget. Sen gick alla på bussen.
Douglas sa:
-Lycka till nu!
Chauffören vet vart ni ska och så. Han kommer vara er livvakt också. Jag ringer er i morgon.
Sen gick Douglas ut ur bussen och vinkade hejdå. Sen åkte bussen iväg. Dom skulle börja att åka runt i USA.
Deras första stopp var New York.

Kapitel 29
Dom är 15 min utanför New York. Under tiden så berättade alla var dom hette.
Trummisen hette Martin. Gitarristen hette Tony och Joe. Körtjejerna hette Jersey, Lila och Anne.
Steve satt och pratade med killarna om sport medan Sofie satt med tjejerna och bara pratade.
Senare sa chauffören:
- Så vänner nu är vi i New York.
Då klappade alla i händerna. När dom var framme där dom skulle sjunga så gick alla ut och gick in där dom skulle spela.
Hela bandet och chauffören fick VIP-pass. Sen när publiken kom och när Sofie fick se dom så sa Sofie:
-Nej! Jag vågar inte sjunga, dom är så många.
-Älskling.
Du kommer att klara det. Jag och bandet är precis bakom dig, sa Steve.
Resten av bandet och Steve gick upp på scenen, Sofie tog ett djupt andetag och gick sen upp på scenen. Sofie sjöng bra som vanligt och alla i publiken jublade.
När dom var klara så gick dom till sina loger.
Steve sa:
-Vad sa jag?
-Ja, jag vet. Tack älskling, sa Sofie.
Sen packade dom ner det lilla dom hade med sig och gick ombord på bussen.
Nästa hållplats var Boston. Därefter bestämde dom att åka till Europa.

Så slutar denna berättelsen.
















Saknad och kom ihåg!!

Förutom mina berättelser så ska jag nu skriva lite annat.
Jag har semester och har varit i Stockholm i 3 dagar nu.
Förutom att jag har tränat och varit på Skansen så har jag varit i Nacka och har hittat skådespelaren Arne Källerud.
Arne Källerud är en bra skådespelare tycker jag speciellt så liknar han lite som min farfar. Där efter så åkte jag till Tyresö centrum.

När jag väl kom dit så kom mina minnen igen.
Jag kände igen pakeringen som vi pakerade jämnt, lägenheten som farfar och farmor bodde. Kände igen köpcentret och den viktigaste så kände jag igen där vi gick till köpcentret. Sen gick jag en lång promenad till Bollmoras kyrkogård. Jag hittade lätt minnesgården. Där satt jag och tänkte. Det kändes jätte skönt att jag tog mig till Tyresö.
Ibland så tänker jag på farfar och ibland saknar jag honom att bara få träffa honom och prata om allt möjligt.

Jag saknar dig älskade farfar

Kapitel 13

När Carrie vaknade så sken solen.
Carrie tänkte:
"Det kommer bli en perfekt dag".
Carrie satte på sig mjukisbyxor och gick ner för att se om bröllopsparet till sina föräldrar.
Hon såg att betjänter sprang runt i huset och sprang ut och in hela tiden.
Carrie gick in köket för att äta frukost.
Kocken Max sa:
-God morgon miss!
 Här är ett brev från dina föräldrar.
 Här lite frukost också till dig.
-Tack Max, sa Carrie.
Carrie åt frukosten och läste brevet.
I brevet stod det så här:
"God morgon Carrie.
 Vi har åkt i förväg för att vi skulle fixa en sak. Men ta på dig din klänning så kommer
 Tom att köra dig till kyrkan.
       Vi ses snart /// Mamma och pappa
 
Carrie åt upp sin frukost.
Sen gick hon upp och duschade, gjorde sig fin för att sen ta på sig klänningen.
När Carrie var klar gick hon ner och då stod Tom och väntade.
Tom sa:
-Oj, va vacker du är. Är du säker så att det är inte du som ska gifta sig?
-Tack så mycket Tom. Det var snällt sagt, sa Carrie.
Då gick dom ut till bilen och så åkte dom iväg till kyrkan
 
I Kyrkan
När Tom och Carrie kom fram till kyrkan så gick Carrie in och kom in i vapenhuset.
Där stod Jenny. Jenny sa:
-Oj, va fin du blev Carrie.
-Du med mamma, sa Carrie.
Plötsligt ringde det i klockorna. Musik spelades och sen öppnades dörrarna.
Alla i kyrkan ställde sig upp. Carrie gick framför Jenny. Dom gick sakta igenom gången.
När dom kom fram till altaren så gick Carrie åt sidan.
Jenny ställde sig bredvid Peter.
Prästen sa:
-Vi är här idag för bevittna Jenny och Peters giftemål.
 Är det någon i församlingen som inte vill att det här paret ska få varandra, säg ja eller vara tyst för alltid?
 
Alla i kyrkan tittade runt.
Plötsligt öppnades dörrarna och alla tittade bak. Då fick alla se att Jane Olsen stå där.
Jane sa:
-Jag vägrar att dom sak få gifta sig.
Charlie reste sig och sa:
-Fortsätt ni!
 Jag fixar detta.
Så gick Charlie ut Jane.
Prästen fortsatte:
-Peter tager du Jenny Sofie Cohan till din maka och älska henne i nöd och lust?
-Ja, sa Peter.
-Jenny tager du Peter Johan Mark Roman till din make och älska honom i nöd och lust?
-Ja, sa Jenny.
Då sa prästen:
-Då kan ni kyssa varandra.
Jenny och Peter kysste varandra.
Alla i kyrkan klappade så gick Jenny och Peter ut till vapenhuset.
Alla gäster gick ut och då fick brudparet massa med risregn.
 
Sen åkte alla iväg till festlokalen. Alla gick och satte sig.
Dom åt förrätt, medan dom satt och åt så klingade Carrie på sitt glas reste sig och sa:
-Jag skulle vilja sjunga en sång.
Så Carrie gick upp på scenen och sjöng Joyful, Joyful.
Efter sången sa Carrie:
-Jag är den lyckliga tjej som har så snälla föräldrar. Nu är vi en hel familj.
Carrie gick ner från scenen och gick fram till Jenny och Peter.
Dom kramade varandra.
Peter och Jenny sa:
-VI ÄLSKAR DIG MED.
 
Sen blev det varmrätt och dessert. Därefter skulle brudparet dans. Festen höll in på sentimmarna.
Brudparet sa till Carrie:
-Klara du dig nu?
-Men snälla mamma. Jag har ett gäng betjänter och så kommer Casper i morgon också, så jag klara mig.
Så Peter och Jenny satte sig i bilen och åkte på sin bröllopsresa.
Carrie åkte med Tom hem.
Väl hemma så gick Carrie upp på sitt rum och tog av sin klänning.
Tog på sig myskläder och såg på en film. Senare så gick hon och la sig.
 
 
Så slutar den här berättelsen  

Kapitel 12

Carrie låg i sin säng och grät.
Hon tog upp sin mobil och skickade sms till Casper:
"Hur kunde du?
 Det är slut mellan oss och jag vill aldrig ser dig mer igen"
 
Casper satt vid sin dator och spelade när han fick smset från Carrie.
Han blev chockad och skrev tillbaka:
"Vad är det jag har gjort?"
Carrie skrev:
"Fråga Kate!
 Lämna mig ifred nu"
Casper stängde av datorn och ringde Kate.
Kate svarade:
-Det är Kate!
-Hej det är Casper.
 Vad har du gjort idag?
-Oj hej! Var med tjejerna på café i stan.
-Okej. Berättade du då något speciellt?
-Bara att du och jag låg på festen innan du och Carrie åkte på semester, sa Kate.
-Vaa! Det är ju inte sant, sa Casper.
-Jo, jag vet att det var du och inte Mark, sa Kate.
-Din korkade brud.
 Jag och Mark såg att du låg med Carl. Fråga Mark, sa Casper och la på luren.
 
Sen satte Casper på sina skor och jacka och cyklade hem till Carrie.
När Casper kom fram och knackade på dörren. Dörren öppnade av Jenny.
Jenny sa:
-Hej Casper! Kom in vet jag.
Casper gick in och sa:
-Är Carrie hemma?
-Ja, hon är uppe på sitt rum och bara gråter, sa Jenny.
-Okej. Men jag ska upp och se om jag kan prata med henne, sa Casper.
Casper gick upp och knackade på Carries rum.
Carrie sa:
-Kom in!
Casper öppnade dörren och gick in.
Carrie sa:
-Vad vill du?
 Jag ville ju inte se dig mer.
-Snälla Carrie lyssna på mig nu, sa Casper.
-Okej då, sa Carrie.
Casper sa:
-Det du hörde som Kate sa var inte sant.
-Men......,sa Carrie.
-Nej lyssna nu.
 Ja,jag var på festen men jag låg inte med Kate. Jag och Mark såg att hon låg med en kille som hette Carl.
-Men varför sa Kate så då? frågade Carrie.
-Det kan jag inte svara på. Det finns bara en tjej som jag vill vara ihop och älskar henne och det är ju du, sa Casper.
Carrie torkade sina ögon och sa:
-Kan du förlåta mig?
-Ja om jag kan få en puss, sa Casper flörtade med ena ögat.
Dom kramade varandra och kysstes. Sen så gick dom ner. När dom kom ner så fick dom se att en präst gick ut.
Jenny fick se Casper och Carrie.
Jenny sa:
-Kan någon berätta vad som händer?!
-Ja om ni berätta vad prästen gjorde här, sa Carrie.
Jenny nickade och Carrie berättade allt.
Peter sa sen:
-Vi tänkte att i morgon lördag så ska jag och mamma gifta oss.
-Oj, varför så snabbt? frågade Carrie.
Jenny sa:
-Vi tänkte på dig, att det kanske skulle vara skönt att veta att hela familjen kommer att heta Roman.
Carrie nickade och sa till Casper:
-Kom Casper.
 Jag ska visa dig en sak.
Och så gick dom upp på Carries rum.
Carrie sa:
-Jag skulle vilja sjunga en sång för mamma och pappa imorgon.
-Men då vet jag vilken du kan sjunga. Du kan ju sjunga Joyful, Joyful, sa Casper.
-Ja den blir ju perfekt. Tror du om dina kompisar kan spela? sa Carrie.
-Jag ringer dom direkt och hör med dom, sa Casper.
 
Casper ringde dom och sen la han på.
Han sa:
-Jo, det gjorde dom gärna. Dom kunde den låten, men dom ville att du skulle träffa dom i eftermiddag.
 Bry dig inte om vad Kate säger. Men då ses vi i morgon.
-Okej, ja det gör vi, sa Carrie.
Sen gick Casper och Carrie fortsatte och övade. 
Senare så cyklade Carrie hem till Caspers kompisar som skulle spela.
När Carrie kom hem igen så åt hon kvällsmat.
Carrie sa:
-Hinner vi med allt i morgon då?
-Ja det gör vi, sa Jenny.
Carrie nickade och gick sen upp ock kollade lite på Facebook. Senare så gick hon och la sig.   

Kapitel 11

Carrie sov gott hela natten.
Hon log i sängen och funderade.
Plötsligt knackade det på dörren.
Carrie sa:
-Kom in!
Dörren öppnades och in kom Jenny. Jenny satte sig på sängen och frågade Carrie:
-Sovit gott?
-God morgon mamma. Ja det har jag.
-Jag tänkte om vi skulle åka in till stan och handlade kläder inför bröllopet, sa Jenny.
-Jaa, det gör vi, och sen fikar vi, sa Carrie.
Jenny nickade och gick ut ur rummet.
Carrie klädde på sig och gick ner för at äta frukost.
Peter sa när Carrie kom in i köket:
-Vad ska ni tjejer hitta på idag då? 
-Jo, kära pappa. Vi ska handla kläder till bröllopet, sa Carrie.
-Aha, det ser man, sa Peter.
Så Carrie och Jenny åt upp sin frukost för att sen åka in till stan.
 
Väl i stan så gick dom i affärer.
Carrie hittade en rosa klänning.
Jenny sa:
-Den passar perfekt raring.
-Nu är det din tur mamma att hitta din bröllopsklänning, sa Carrie.
Men det har jag redan. Den är där hemma på vinden, sa Jenny.
Dom gick sen och köpte nya fina skor.
Därefter så gick dom och fikade. Efter en stund så sa Carrie:
-Jag måste gå på toa innan vi åker hem.
-Okej, sa Jenny.
Carrie gick på toa. Väl på toa så hörde hon Kate säga:
-Kom ni ihåg festen innan Casper åkte på "semester med Carrie" så trodde jag låg med Mark men det visades att jag låg med Casper.
Tjejerna skrattade och så gick alla ut ur toan.
Carrie blev klar och tvättade sig och kollade sig i spegeln.
Hon var så ledsen i ögonen så gick hon ut till Jenny.
Jenny sa:
-Men snälla Carrie! Vad är det som har hänt?
-Jag vill bara hem, sa Carrie.
Dom tog sina kassor och åkte hem.
 
Väl hemma släppte Carrie sina kassor i hallen och sprang upp på sitt rum.
Jenny ropade efter henne men inget hände. Peter kom ut ur biblioteket och sa:
-Vad är det som har hänt?
-Jag knappt själv. Det enda som hände var att Carrie gick på toa och kom ut jätteledsen, sa Jenny.
Båda tittade upp på Carries rum och sen gick dom in i biblioteket och planerade.
 

Kapitel 10

När Carrie kom fram och slog in sin kod så sprang hon på polischefen Mark Green.
Mark frågade Carrie:
-Vad gör du här?
-Jo, det ska du får se, sa Carrie och gick in på sitt kontor och visade Mark mailet och filmen.
 Det roliga är att det var ingen brand. Det var ett påhittat film.
Mark sa:
-Jag fixar allt med Jane Olsen.
-Tack för hjälpen. Då berättar jag för mamma och pappa.
Så Carrie packade ner sin dator och gick ut till sin bil och körde hem.
Väl hemma berättade hon att polischefen Mark skulle fixa Jane Olsen.
-Va skönt, sa Jenny.
-Nu får fröken gå och lägga sig om hon ska orka planera bröllop, sa Peter.
Carrie pussade och kramade alla och sa god natt.

Kapitel 9

Nu när Carrie och Casper var på sin semester så satt Peter och Jenny på utetrappan.
Jenny sa: 
-Hur många ska vi bjuda?
-Ja på min sida av släkten finns bara min pappa och två kusiner, sa Peter.
-Men då bjuder vi dom och våra kollegor, Casper och hans föräldrar. Så totalt blir det 26 pers och då har jag räknat med våra betjänter och prästen, sa Jenny.
-Det blir nog bra, men då får vi hyra in folk som kan fixa maten och servera, sa Peter.
-Men vi kan ju höra med Max om han vet några som kan ställa upp, sa Jenny.
 
 Sen flyttade dom och satte sig ute på uteplatsen och tog bara det lugnt. Medan dom satt där kom Max ut till Jenny och Peter.
Jenny sa:
-Vi sitter och planerar bröllopet och vill att ni ska vara med och inte jobba.
-Ingen fara miss.
 Jag fixar detta, sa Max.
Med det så gick Max in och planerade maten.
 
Det har gått nu 1 månad när Jenny och Peter hörde en bil som tutade ute.
Dom sprang ut och fick se att det var Carrie som kom. Men det var inte bara Casper dom såg i bilen.
Peter sa:
-Men det är ju min pappa och mina kusiner
Alla hälsade och kramades.
Carrie sa:
-Jag ska bara köra hem Casper så kommer jag snart.
När hon åkte iväg så gick alla in.
Peters pappa Vincent sa:
-Mitt kära son.
 Vad jag är glad att se dig igen.
Jenny, vad vacker du är.
Jenny blev röd i hela ansiktet och sa:
-Roligt att se dig också Mr Roman.
Sen gick alla in i vardagsrummet och väntade på te.
Alla var så glad att se varandra.
Senare så kom Carrie in till dom.
Jenny sa:
-Min älskade dotter!
 Vad vi har saknat dig.
-Jag har saknat er också.
 När jag och Casper träffade farfar så berättade vi om vår resa och att ni skulle gifta er.
 Farfar blev så glad så vi bestämde att vi skulle hämta upp honom när vi kom tillbaka, sa Carrie.
-Så nu är vi här, sa Vincent.
-Ni är så välkomna, sa Jenny.
 
När kvällen kom så gick Carrie upp på sitt rum och kollade sin mail. Då fick hon se att 1 mail var från Jane Olsen.
Det stod så här:
       Du skulle ha gett mig pengar. Titta nu vad som händer med biblioteket.
Carrie tog laptopen och sprang ner.
Hon ropade på Peter:
-Pappa!!
-Vad är det Carrie? frågade Peter.
-Du måste se vad som händer med biblioteket, sa Carrie.
Peter och dom andra tittade på filmen och dom fick se att biblioteket var i full brand och det stod en skylt på trappen som stod:
 "Ge mig pengarna"
Peter ringde biblioteket, för han kollega skulle jobba lite idag.
I luren sa rösten:
-Nej här brinner det inte här, sa rösten.
Peter sa:
-Nix. Där brinner det inte.
-Vem kan göra så här? frågade Vincent.
Carrie sa:
-Mamma och pappa.
 Jag sticker till polishuset medan ni berättar hela historien för farfar.
Peter och Jenny nickade.
Carrie sprang upp på sitt rum. Packade ner laptopen i väskan och tog på sin jacka och skor och körde till polishuset.  
 
 

Kapitel 8

Casper och Carrie vaknade och gick ner till köket. Dom beställde vad dom skulle ha till frukost och gick in till matsalen. En betjänt kom sen in med frukosten till Carrie och Casper.
Carrie sa till betjänten:
Du och dom andra kan nog ta ledigt om ni prata med pappa och mamma om det.
Sen så gick betjänten och Carrie och Casper åt sin frukost.
 
Peter kom in i matsalen och sa:
-God morgon!
 När ska ni åka?
-God morgon på dig också!
 Vi tänkte åka nu på förmiddagen, sa Carrie.
Sen när Casper och Carrie var klara så gick dom upp och hämtade sina väskor och gick ner till bilen. När dom var klara så kramade Carrie och Peter varandra.
Peter sa först till Carrie och sen till Casper:
-Carrie! Ta hand om dig och Casper.
 Casper! Ta hand om Carrie.
Sen så gick dom till bilen och körde hem till Casper.
 
Hemma hos Casper
 
När dom kom fram så gick dom in för att säga hejdå.
Casper kramade först sin mamma och sen sin pappa.
Sen kramade Carrie Caspers mamma och pappa.
Sen gick dom ut till bilen och åkte iväg på sin semester.
Caspers mamma och pappa stod vid gatan och vinkade hejdå.
 
 
 
 
 
 
 

Kapitel 7

 
Hemma hos Casper
Casper höll på att packa när det ringde i hans mobil.
Casper svarade och sa:
-Det är Casper!
-Hej det är Carrie! Jag undrar om vi kunde åka imorgon?
-Ja för mig går det bra, sa Casper.
Sen så la dom på luren och Casper fortsatte och packade färdigt. När Casper var klar så han tog ner sina väskor och ställde dom i hallen.
Sonja frågade Casper:
-När skulle ni nu åka?
-I morgon blev det i stället.
Kan du köra mig till Carrie nu? sa Casper.
-Ja det kan jag göra, sa Sonja.
Så dom tog väskorna och gick ut till bilen och åkte hem till Carrie.
 
Hemma hos Carrie
Casper och Sonja gick fram till dörren och ringde på. Dörren öppnades av Peter.
Peter sa:
-Hejsan! Kommer ni? Kom in vet jag. Carrie är uppe på sitt rum.
Sonja vill du ha kaffe?
-Ja tack. Det skulle sitta gott, sa Sonja.
Så gick Sonja och Casper in.
Casper gick upp på övervåningen och knackade på dörren
"Knack Knack"
Carrie gick och öppnade dörren.
Hon sa:
Är du redan färdigpackade? Du kan väl sova här i natt?
-Ja det kan jag göra, sa Casper.
Sen så gick dom ner till Peter och Sonja.
När Sonja sa hejdå till Casper och åkte hem så var klockan så mycket att det var dags att sova. Så Casper och Carrie gick upp och la sig.
 
 
 

Kapitel 6

Nu slutar dom skolan och dom har sommarlov. Carrie och Casper åkte hem till Carrie. När dom kom hem så gick dom in och gick till biblioteket. En betjänt frågade Carrie:
-Vad önskas miss?
-Kan vi få saft och bullar?, sa Carrie.
Betjänten nickade och gick ut till köket. Då kom Peter in och han frågade:
-Vad ska ni nu göra i sommar?
-Vi tänkte åka runt i hela England och Irland, för att sen vara på ert bröllop, sa Carrie.
Sen så kom betjänten med saft och bullar. När han gick sa Peter:
-När tänkte ni åka?
-Om två dagar, sa Casper.
-Okej då får ni gå och packa, sa Peter.
Så Casper gick hem.
Carrie gick upp på sitt rum och packade sin väska. När hon var klar så gick hon ner till Peter. Hon frågade Peter:
-Har vi inte några släktingar?
-Jo, det har vi faktiskt. Du har en farfar i Manchester. Sen så gick Carrie upp på sitt rum och ringde Casper.

RSS 2.0